KURDISKA RÖDA HALVMANENS VERKSAMHET
Inledning
Organisationer och verksamheter bildas efter behov. Detta faktum samt omständigheterna i övrigt ledde till bildandet av Kurdiska Röda Halvmanen (KRH).
Da KRH bildades pagick ett smutsigt krig i Kurdistan och manga människoliv gick till spillo. Kriget fick manga följder och det finns manga som ännu lider av det. Detta smutsiga, obarmhärtiga och omänskliga krig pagick mot vart folk, sarade dem djupt och sparen finns ännu kvar. Saren maste läkas, men de läks inte av sig själva för att kriget nu har stoppats och vapen villa rader. Slutet pa kriget innebär endast att det nu blir lättare att hjälpa de lidande.
KRH:s arbete, nu och i framtiden, är att hjälpa människor som drabbats av krig och katastrofer. Vara resurser är begränsade och vi kommer att behöva stöd och hjälp av enskilda personer, föreningar, institutioner och den kurdiska nationen.
Bildandet av KRH
a. KRH:s bildande: 31 mars 1993, i Bochum, Tyskland
b. KRH:s mal: Att ge ekonomisk och moralisk hjälp till de utsatta. Alltid respekterar de mänskliga rättigheterna. Samarbeta med Röda halvmanen och Röda korset. Malet är även att KRH ska samarbeta med FN:s flykting organisation (UNHCR), Skyddandet av barns rättigheter (UNICEF), Världshälsoorganisationen (WHO) och med andra humanitära organisationer i världen, Turkiet och Kurdistans alla fyra delar som är i behov av denna hjälp.
KRH:s verksamhet
a. Huvudkontoret i Tyskland: Kasbach – Ohlenberg, söder om Bonn
b. Andra kontor i Tyskland: Ulm.
c. KRH:s byraer utanför Tyskland: Frankrike, Holland, Belgien, Schweiz, Sverige, Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Österrike och Grekland.
KRH är även aktiv i USA, Kanada, Australien, Libanon, och Mahmur. Man har planer pa att öppna byraer i dessa länder.
– KRH har över 200 frivilliga medarbetare
– KRH har över 2000 medlemmar i Tyskland och antalet av medlemmar i resterande övriga är ca 4000.
Organisationer som KRH har kontakt med och som KRH som mycket viktigt att samarbeta med:
1. Inrikes: mänskliga rättighetsorganisationer, kommuner, län och enskilda humanitära organisationer.
2. Utrikes: Tyskland- Medico International och Röda Korset
Schweiz: Internationella flyktingorganisationen (UNHCR), Kyrkornas världsrad.
Nederländerna: Cizîra Botan (bestar av nederländska vänner, CIBO) och Stiftelsen Heder.
Belgien: Protezan Hendicap som stödjer handikappade, EU:s bistandsorganisation (ECHO)
Frankrike: Fredsorganisationen (Madame Mitterrand) samt hjälporganisationer i Marseille.
Sverige: Organisationen AGAPE (denna organisation har skickat en ambulans och tva lastbilar med vardmaterial till Mahmuralägret)
Danmark: Rehabiliteringskommittén mot tortyr.
Finland: Fredskommittén (denna organisation har hjälpt KRH fran det att den bildades fram till idag med projekt för barn)
Italien: Hjälporganisationer fran ön Sarduna.
Vissa av dessa organisationer som nämnts ovan har man endast kontakt med samtidigt som man med andra samarbetar aktivt. Malet är dock att man i enlighet med KRH:s program ska ha en aktiv verksamhet med alla dessa organisationer.
Praktiska aktiviteter
KRH arbetar för att samla hjälp och stöd fran alla människor och organisationer. Man kan dela in den praktiska arbetet i tre delar:
1. Insamling av pengar: Det sker dels via direkta bidrag fran medlemmar, dels via sparbössor och insamling. Största delen av hjälpen samlas in vid fester, högtider, bröllop samt demonstrationer. Det är ocksa där som nya medlemmar ofta värvas.
2. Det praktiska hjälparbete: Detta arbete sker i olika projekt. Trots att det är den viktigaste delen av arbetet inom KRH stöter man ofta pa problem med att utföra det pa bästa möjliga sätt. Främst beror detta pa att arbetet kräver personal med goda kunskaper i främmande sprak vilket man har brist pa.
3. Information till medlemmar, kontakter med andra organisationer: KRH:s tidskrift Roja Kurdistane – Kurdistans Sol publiceras var sjätte manad. Flygblad och broschyrer om KRH delas ut med syfte att berätta om KRH:s arbete samt brev där hjälp önskas skickas ut till olika humanitär- och hjälporganisationer.
KRH:s projekt:
a. Barnprojektet: Detta projekt har funnits sedan KRH bildades för att hjälpa barn som förlorat sina föräldrar i krig och är i behov av hjälp. Varje barn tilldelas 150 Euro. Det är mellan 200-300 barn som far denna hjälp. KRH har dock vissa svarigheter att skicka pengar och varor till dessa behövande barn (svarigheter att skicka varor till de behövande uppstar mest i norra Kurdistan). Man kan dock säga att dessa svarigheter har minskat de senaste aren da det blivit möjligt att skicka pengar via banker. Det sammanlagda beloppet som betalats hittills är 540 000 euro. Antalet barn som mottagit dessa pengar är 1000 st. KRH har inte kunnat hjälpa fler barn p.g.a. begränsade resurser.
b. Projekt för hjälp till fängslades familjer: Hjälp ges at familjer till martyrer samt till fängslades familjer som är i nöd av snar hjälp.
c. Projekt för sjukhusen i Suleymania och Hewler (Erbil): Detta projekt har stoppats p.g.a. inbördeskrig. Istället gar denna hjälp till flyktingarna i Mahmuralägret och till andra delar av Kurdistan.
d. Projekt för flyktingarna i Maxmuralägret: Detta var fran början endast en tillfällig kampanj men utvecklades sedan till ett projekt. En ambulans, 48 ton sjukhus utrustning, kläder samt tält har skickats till Mahmuralägret, och distribuerats de bosatta i lägret. Fran Marseille har man i samarbete med den första delegationen sänt 20 000 DM samt skolmaterial som böcker, pennor och väskor till lägret. Ca 10 säckar fyllda med hälsovardstillbehör värda 10 000 DM har även skickats. I januari 2003 akte denna delegation till lägret för andra gangen och da skickade man med 10 000 euro och materiella ting. Allt detta gick till befolkningen i lägret. Man har även sänt en lärare fran Tyskland till lägret. Denne har nu varit där i ca tre ar och undervisar i engelska och tyska. Läraren tog även med sig 5000 DM till befolkningen i lägret. Även fran Kurdistan National Kongress (Kongra Netewa Kurdistan) har en delegation akt till lägret. Delegationen som bestod av tva personer hade med sig viktig materiel till folket i lägret. Fran kvinnodelegationen i Holland har ocksa en grupp akt till Mahmuralägret. Dessa tog med sig skoluniformer till flickorna i lägret.
e. ”Atervändo till byarna”: Till följd av den politiska utvecklingen i norra Kurdistan har ett stort projekt med namnet ”atervändo till byarna” startats.
– Hjälp ska samlas in bade vid kurdiska och vid utländska sammankomster, sa som bröllop, fester och demonstrationer. Folk som behöver hjälp under dessa aktiviteter far vard av KRH:s medarbetare. Nya medlemmar värvas ocksa vid dessa sammankomster.
– Vid religiösa fester annonserar KRH via media att de tar emot allmosor, (fitre zikat qurban) för att ge till behövande. Vid ”djuroffrande” har man tagit kontakt med humanitära organisationer och samhällsföreningar i bade Kurdistan och metropoler utanför. Via dessa har insamlingar skett och insamlade pengar och varor har sedan delats ut till folket.
– Man skickar ocksa hjälp till svart sjuka samt till familjer som är i stort behov av bistand. Till exempel har 8 000 DM sänts till den fängslade Sevgî Înce. Ett annat fängelse har Serkan, som förlorat bada sina ben i krig, fatt ett par konstgjorda ben värda 10 000 DM.
– Skolmaterial har skickats till skolor i manga städer i Kurdistan samt mediciner till sjukhus som varit i behov av det. Man har även sänt sjukhusutrusning (6 diagnosmaskiner, rullstolar, käppar) Till vissa orter har läroböcker skickats till skolorna. En lastbil full med material har skickats till tre olika orter. Bland materialen fanns 6 diagnos maskiner, 6 elektriska rullstolar och 30 manuella rullstolar.
– För de skadade som bor i Europa ges hjälp till deras rehabilitering. Till exempel gavs hjälp at tva brännskadade. För att lösa de skadades problem planeras ett Rehabiliteringscenter i Nederländerna. För planeras detta projekt har man tagit kontakt med manga nationella humanitära organisationer och dessa kontakter är fortfarande aktiva. Till exempel har man tagit kontakt med rehabiliteringsorganisationen mot tortyr i Danmark och denna har nu lovat att ge hjälp.
Malen med projekten
a. Först och främst ska huvudkontoret i Tyskland kontrollera filialkontorets verksamhet och stimulera och främja deras arbete.
b. Antalet medlemmar och medarbetare ska öka. Malet är att na upp till 10 000 medlemmar och öka antalet medarbetare till 500. Medarbetare ska finnas överallt.
c. Projektet ”Rehabiliteringscenter” som förs i Holland ska fa all hjälp det behöver. Detta för att kunna stödja krigsdrabbade genom utbildning,
d. Projekten ”atervändo till byarna” och ”Mahmuralägret” ska fullföljas och presenteras för internationella humanitära organisationer och personligheter.
e. Undersökningar och efterforskningar maste ske i större omfattning sa att mer material kan skickas till hemlandet.
f.KRH:s arbete maste bli effektivare sa att de behövande familjerna och barnen ska fa fortsatt hjälp samt att hitta arbeten.
f. Ett väl fungerande kontrollsystem för ekonomi delen inom KRH för att effektivisera arbetet.
h.Ett system för att kunna undersöka vilka av de sökande som är i störst behov av hjälp och därefter se till att dessa far hjälp först.
Kurdiska Röda Halvmanen
2003
NASANDIN U XEBATA
HEYVA SOR A KURDISTANE
Destpek
Her cure sazî u organîzasiyon ten damezirandin ji ber pediviyen şert u mercen ku derdikevin hole. Saziya me Heyva Sor a Kurdistane (HSK) jî le ser rastiyeke wisa hatiye damezirandin.
Dema ku HSK hate damezirandin, li Kurdistane şerekî qirej u werankariyeke mezin hebu. Ji ber berdewambuna şere bi salan e li Kurdistane hîn jî bandora ziyan u ve werankariya mezin heye. Hîn jî li ber çavan in wan birînen kur u bandor u siya wî şere qirej u dijmirovane ku li hemberî gele me te meşandin. Pedivî u pewistî bi dermankirina van birînan heye. Le bele ji bo ku niha em ketine pevajoya aşitiye, ve yeke naye we wateye ku we van birîn u ziyanan ji ber xwe ve ben dermankirin u telafîkirin; ev te we wateye ku qonaxa aşîtiye derfetan derxistiye hole da ku mirov bi awayekî hesantir bikaribe materyalen tendurustî u hwd. bişîne welat.
HSK jî li gor derfeten xwe hewl dide ku piştgiriye bigire ji bo birînan bipeçe u her wiha piştgirî u alîkariyen ku bidest dixe jî, ji gele me re bişîne. Bi vî awayî, li ser ve armance u di çarçova destura xwe de xebata xwe berdewam dike u we her tim jî bike. Di vî warî de her çend kemasî hebin jî, ewe xebata xwe berawestîn bimeşîne. Be guman di ve mijare de pewistî bi alîkariya kesayetî, sazî u gele me ye welatparez u mirovhezan jî pir heye, ji bo ku ve xizmeta bi rumet bi heztir berdewam bike.
Mirov dikare di ve çarçove de rewş u xebata HSK e wisa rez bike:
Damezirandina HSK:
a. Dîroka damezrandin u cîhe HSK: 31 Adar 1993 de Bochum-Almanya
b. Armanca HSK: Bi daringî(madî) u arişî(manewî) alîkariya mexduren şer dike. Dema ku ve alîkariye dike mafe mirovan her dem digire ber çavan. Di heman deme de her tim ji xwe re dike bingeh ku xebata hevbeş bimeşîne li gel Xaçen Sor u Heyven Sor di hemu welatan de, di serî de jî li gel Xaça Sor a Navnetewî. Her wiha HSK li çar perçen Kurdistane damezirandin u meşandina xebate li ser bingeha alîkariya humanîter u piştgiriye armanc dike li gel Komiseriya Bilind a Penaberan a Netewen Yekbuyî (UNHCR), Parastina Mafen Zaroken Cîhane (UNICEF), Rexistina Tendurustî a Cîhane (WHO), u her wiha li gel hemu sazî, partî u rexistinen humanîter en cîhane, Tirkiye u Kurdistane.
Rexistingeriya HSK:
a. Buroya Navendî ya Almanya: Bonn / Kasbach-Linz
b. Buroya din a li Almanya: Ulm.
c. Buroyen fermî yen HSK ku li derveyî Almanya hatine damezirandin: Frensa, Hollanda, Belçîka, Swîsra, Swed, Norwec, Danîmarka, Fînlandiya, Londra, Awusturya u Yunanîstan. Her weha xebata HSKe li Emerîka, Kanada, Awustralya, Lubnan u Mexmure weke nunervanî (temsîlkarî) te meşanadin u hewldan hene ku di van welatan de jî bibe fermî.
d. Hejmara hemu xebatkaren HSK ku bi dilxwazî xebat dikin zedetirî 200 kesî ye.
e. Hejmara endamen HSK li Almanya zedetirî 2000 kesî ye u hejmara endamen HSKe yen li welaten din jî nezîkî 4000 kesane.
Saziyen ku tekiliyen HSK pere hene u HSK pewîst dibine ku xebata hevbeş bi wan re bike
a. Li welat: Saziyen mafen mirovan, Weqif, Belediye, Sendîka u saziyen sivîl e humanîter.
b.Derveyî welat: Almanya- Medico International u hinek Xaçen Sor en eyaletan, Caritas, Der.
Swîsre: Komîseriya Bilind a Penaberan a Netewen Yekbuyî (UNHCR), Yekîtiya Der a Cîhane.
Hollenda: Cizîra Botan (Ji dosten Hollandiyan pek te CIBO) u Weqfa Rumete.
Belçîka: Ji bo kesen seqet saziya Protezan Hendicap u Saziya alîkariye ya Yekîtiya Ewropa-Komîsyona Ewropa (ECHO).
Frensa: Weqfa Azadî (Madam Mîtterand), Saziyen alîkariye yen Marsîlya..
Swed: AGAPE foundation (Ev weqif, 1 ambulans u 2 tir malzemen nexweşxane şiyand ji bo qampa Mexmur), Carîtas u federasiona komelen Netewen Yekbuyî.
Danîmarka: Navenda Rehabîlîtasyone ya dijî Îşkence.
Fînlandiya: Komelen Aşitî (Ev sazî ji destpeka HSK heta roja îro alîkariya projen zarokan dike).
Italya: Saziyen Alîkariye yen Girava Sardunya.
Bi hinek sazî u dezgehen ku naven wan li jor hatine nivîsandin, tene tekili çebune u bi hinekan re jî bi hev re xebat ten meşandin. Le armanc ew e ku li ser bingeha rebaza (tüzüka) HSKe tekiliyen herdemî bi hemuyan re çebibe.
Xebata Pratîkî:
Bi tevahî xebata HSK e: berhevkirina alîkarî u piştgiriye ji her kes u her saziyen biyanî u Kurdistanî yen humanîter u xerxwaz. Mirov dikare ware xebate bi du rengan bide xuyakirin:
a. Xebata nava civake: Di nava civake de bi riya meqbuz, kumbere u konto alîkarî te komkirin. Bi giranî di hemu çalakiyen weke fest, şahî, dawet u meşan de alîkarî te berhevkirin, kes ten endamkirin u xizmeta tenduristî te dayîn.
b. Xebata nava sazî u dezgehen humanîter u xerxwaz: Ev xebat, di bingeh de bi riya projan ten kirin. Ji ber ku ev xebata me ya yekemîn e, di vî warî de kemasîyen me hene. Ji bo ve xebate gelek pediviya me bi kesen ku bi zimane biyanî dizanin heye.
Mirov dikare xebaten din en praktîkî wisa rez bike:
1. Çapemenî: Ji 6 mehan careke kovara HSK Roja Kurdistan, belavok u broşur ten weşandin u her wiha li ser nasandina HSKe, peyamen agahdarî u nameyen daxwaza alîkariye ji saziyen humanîter u alîkariye re tene şiyandin.
2. Projeyen HSK: Ji damezirandina HSKe heya roja îro ev proje berdewam dike. Ev proje ji bona zaroken ku de u baven xwe di şer de wenda kirine u yen ku pediviya wan bi alîkariye heye hatiye çekirin. Di çarçova ve proja alîkarîye de ji her se mehan carek 150 euro te şiyandin bo her yek ji van zarokan ku hejmara wan digihîje nezîkî 300 kesî. HSK him ji bo şandina peran, him jî ji bo şandina materyalan tengasiyen dijwar kişand. (Bi taybetî di mijara şiyandina materyalan bo Bakure Kurdistane). Le mirov dikare beje ku di van salen dawî de, şiyandina alîkariya peran bi riya banke bi rengekî sistematik u be problem pek te. Alîkariya ku di çarçova ve proje de hatiye şandin, ji roja ku HSK hatiye damezirandin heta roja îro, 540.000 euro ye. Hejmara zaroken ku bi armanca girtina alikariye serî li HSK dane zedetirî 1000 kesî ye. HSK tene dikare li gorî derfeten xwe alîkarî bişîne ji bo hejmara ku li jor hatiye diyarkirin.
3. Proja alîkariya bo malbaten zindaniyan: Alîkarî ten şandin ji bo malbaten şehîd u girtiyen ku pediviya wan pir bi lezgînî bi alîkarîye heye.
4. Proja nexweşxana Silemanî u Hewler: Ev proje ji ber sedama şere navxweyî hatiye rawestandin. Niha ev proje ji bo kampa penaberan a Mexmure te meşandin. Her wiha di çarçova ve proje de ji perçen din en Kurdistane re jî alîkarî te şiyandin.
5. Proja kampa penaberan a Mexmur: Ev proje di despeke de weke kampanyake hat meşandin u pişt re jî bu proje. Heta niha, bi taybetî di van salen dawî de ji Swed 1 ambulans u 48 ton meteryalen nexweşxane, cil u çadir ji bo qampa Mexmur hatine şandin. Van meteryalan ketine xizmeta gele kampe. Dîsa ji Mersilyaye (Frensa) bi riya heyeta yekemîn 20 000 DM u ji bo zaroken kampe jî materyalen perwerde (pirtuk, çente, penus) hatine şiyandin. 10 turen ku ji materyalen tenduristiye pek dihat, ku buhaya wan 150.000 DM ye, hatin şiyandin ji bo gele kampe re. Di sala 2003 meha çile de, ev heyet careke din çu kampa Mexmure u HSK jî li gel ve heyete 10 000 euro u meteriyal şand. Ev pere u materiyal hemu hatin gihandin bo gele kampa Maxmure. Her wiha HSK ji Almanyaye mamosteyek şand ve kampa mijara gotine. Ev mamosta nezîkî 3 sal in li we dere perwerde bi zimanen Îngilizî u Almanî dide. Ev memosta di dema çuna xwe de 5000 DM jî, ku ji alî HSK ve je re hatibu radestkirin, bi xwe re bir ji bo gele qampe. Her wiha heyetek ji Kongra Netewiya Kurdistane (KNK) jî, ku ji du kesan pek dihat, çu kampe u bi xwe re materyalen pewîst bir ji bo radestkirina bo gele me ye li we dere. Heyeteke ji weqfa jinan jî ji Hollanda çu ve kampe. Ev heyet jî li gel xwe ji bo zaroken keç cil u lîbasen xwendegehe (medrese) birin.
6. Proja Vegera Bo Gundan: Li gorî pevajoya nu, xebat hat meşandin ji bo çekirina projeyeke giştî, di bin nave Proja Vegera Bo Gundan. Ji bo rek u pek kirina ve proje xebat her berdewam e.
– Di hemu çalakiyen kurdî u biyanî de, weke di şahî, meş u dawetan de, bi nave HSK ştand ten vekirin u alîkarî te kom kirin. Her wiha di van çalakiyan de, ji alî xebatkaren HSK ve xizmeta tenduristî te dayîn ji bo başdaran. Li gel ve yeke di van şahî, meş u dawetan de, ji bo HSK kes ten endamkirin u li ser ve bingehe kampanya endamtiya HSKe berdewam e.
– Di cejnen olî de, ji bo ku gel fitre, zikat u qurbanen xwe bi riya HSKe bişîne ji gele me ye muhtac re, bi nave HSKe u bi riya medyaye bang hatine kirin. Piştî ve bange, gele me başdare alîkariye buye. Ji bo serjekirina qurbanan li Kurdistane u metropolan pewendî hatine danîn li gel saziyen humanîter u komelen civakî u di gelek bajaran de qurban hatine serjekirin u ev qurban li gel hatine belavkirin.
– Her wiha alîkarî hatiye şandin bo kesen ku li Kurdistane bi giranî nesax in u bo malbaten ku pirr pediviya wan bi alîkarîye heye. Wek mînak ji bo tedawiya Sevgî Înce, ku di girtîgehe de bu, 8 hezar DM hatiye şandin. Ji bilî viya, ji bo kurdekî bi nave Serkan, ku her du lingen wî di şer de qut bubun, di buhaya 10.000 DM de protez hatine çekirin u je re hatine şiyandin.
– Ji bo gelek bajaren Kurdistane re ji bo perwerda zarokan materyalen dibîstane yen perwerde u derman ji bo nexweşen ku pediviya wan bi dermanan hebu hatiye şiyandin. Her wiha, ji bo hinek belediye u navenden tenduristiye e Kurdistane re jî materyalen tenduristî (6 makinen dîalîze, erebeyen bi teker en seqetan -en bi aku u yen be aku, u gopalen ji bo seqetan) hatiye şiyandin. Di van rojen dawî de jî, ji bo 3 belediyen bajaren mezin en Kurdistane re, qamyonekî materyal, ku di nav van meteryalan de 6 makînen dîalîze u ji bo seqetan 6 erebeyen bi aku u 30 erebeyen be aku hatiye şiyandin.
– Xebat ten kirin ji bo tenduristî u karen brokratîk en gaziyen şer, en li Ewropa dijîn. Weke mînak, alîkarî hatiye kirin ji bo tenduristiya du hevalen ku xwe şewitandibun. Li Hollandaye xebat te kirin ji bo ku Proja Navenda Rehebîlîtasiyone pek be, bi armanca ku problemen gaziyan, weke perwerde u tenduristî, sererast, rek u pek u çareser bibe. Ji bo ku ev proje pek were, bi gelek saziyen humanîter yen navnetewî re danustandin hatiye çekirin u ev danustandin berdewam dikin. Hinek ji vana jî, weke mînak Navenda Rehabîlîtasyona li Dijî Îskence ya li Danîmarka, soza alikariye jî dane.
Armancen HSK:
a. Di serî de buroya HSK li Almanya u xebaten hemu buroyen HSKe bi rekupek bene meşandin u xebata hevbeş be xurtkirin.
b. Zedekirina hejmara endaman u xebatkaran: Pewist e hejmara endaman bigihîje 10 hezaran, hejmara xebatkaran bigihîje 500 kesî u tu herem be xebatkar nemîne.
c. Bi her awayî alîkariyeke xurt be kirin bo Projeya Navenda Rehabilatasiyone, ku li Hollanda xebat li ser te kirin. Bi vî ve giredayî, ji bo mexduren şer derfeten tenduristî, perwerda ziman, huner u teknîk ben afirandin, u ji bo ku xebatek baş be kirin di vî warî de dive lekolîn were çekirin.
d. Pewist e proja vegera bo gundan u proja kampa Mexmur rekupek bibe u li ser ve bingeha xurt, van projeyan ben peşkeşkirin bo sazî, dezgeh u kesayetiyen humanîter en biyanî.
e. Dive lekolîn u legerînen bi hez werin çekirin, ku Heyva Sor a Kurdistane bikaribe hîn zedetir materyal bişîne Welat.
f. Ji bo ku ji malbaten muhtac u zaroken mexdur re alîkariyeke berdewamî u sîstematîk were şiyandin xebateke tekuz u berfireh pewîst e, u ji bo kesen wisa re dive cihe karkirine were peydakirin.
g. Re u defret ben dîtin ji bo ku alîkarîyeke xurt bigihîje HSK, u çavderiyeke tekuz be çekirin li ser maliya HSKe.
h. Dive serledana kesen mexdur, ku ji bo alîkarîye serî li HSK didin, baş be nirxandin, di nava van kesan de yen herî zede muhtac ben hilbijartin u ji bo ku miroven muhtac re hîn pirrtir alîkerî be kirin di vî warî de dive derfet ben zedekirin.
Heyva Sor a Kurdistane
2003