Dessa uppriktiga och krigiska tonfall pekar på otvetydigt,att kurdfrågan kommer att definitivt bli löst.Folkmordet,som redan har börjat,närmar sig med dramatiska följder.Mer än 1000 byar kom att under de två sista åren jämnas med marken. Mer än hälften av de ungefär 20 miljoner av Kurdistans inevånare är på flykt. Av dessa flyktingar är ungefär 2 miljoner internflyktingar. Jordbruket,som den kurdiska befolkningens existens i stor utsträckning,är beroendeav,är p.g.a. de stän-diga militäroperationerna, bombardemangen och avfolkningen av byarna, kommer att duka under. Innevånarantalet i städerna har under de sista två till tre åren tredubblats. I nästan varje våning bor flera familjer. Många måste söka sig en nödbostad i slummen under tillexempel en pressening. Men också under detta katastrofala tillstånd blir de inte förskonade, under det statliga angreppet i form av dödsskvadroner, polis och militär.

Dagligen dödas 25 människor igenomsnitt i Kurdistan. Därtill kommer många skadade och anhållna. Människor blir frisläppta och återfinns senare döda. Byar och kretsstäder blir stundtals lagda under artillerield. Byarnas omgivning och dess tillfartsvägar blir allt mer minerade. Dagstidningen Üzgür Günden beräknar att den 30 mars 1994 har 17 människor förlorat livet genom minexplosionerna. Bomber har lagts på lekplatser och skadat lekande barn.Detta hände den 13 februari 1993 i staden Silopia. Skadade minoffer blir ofta nekade sjukhusvård eller vägrade medicinsk behandling.

Den turkiska staten är fast beslutsam, att fortast möjliga lösa kurdistan frågan och då uteslutande med militära medel. Och en orsak härtill är, att det sedan tio år ständiga kriget har ruinerat den turkiska ekonomin. Premierministern Tansu ciller förklarade den 23 februari 1993 i turkiska parlamentet, att staten för 1984 till 1993 hade lagt ut 826 Trillionen TL till detta krig. Att under denna tidsperiod det ständiga budgetunderskottet uppgick till 655,7 Trillionen TL, det vill säga 26% mer än budgetunderskottet som har investerats under kriget. Det pekar framför allt på att hushållets 400 Trillionen TL för 1994. Sammanlagt har 820 trillioner TL under detta år använts till detta krig. Därtill bör förlusterna till nedläggning av företag och jordbruksförlusterna räknas in. Daniel Mitterand påpekar i sitt enträgna upprop till UNO att tills den 2 april 1994 har detta krig kostat 8,2 trillioner US- dollar.

Turkiet måste upphöra med folkmordet på det kurdiska folket och måste finna politiska lösningar på Kurdistanfrå-gan. Om detta ska kunna förverkligas är det nödvändigt med ettgg eftertryckligt internationellt stöd, före utgången av 1900-talet. Århundradets upprepning kommer att på nytt att fullborda ett nytt folkmord, om inte hjälpen kom-mer fram i tid. Internationella hjälporganisationer så som internationella kommiten för Röda korset (KRK) har bör-jat vidtaga åtgärder till civilbefolkningens beskydd och bidragit till den akuta nöden för kurdistans civilbefolkning.

Vi dokumenterar med anledningen av artiklar i dagspressen (Qzgür Gündem, Aydinlik, Hürriyet, Milliyet) och män-niskorättsorganisationen (IHD) offentliggörande av den turkiska militärens krigsförbrytelser mot civilbefolkning-en. Bokslutet från januari till mars 1994 talar om många strider mellan den kurdiska gerillan och den turkiska militären,polisen och byvakterna. Det är svårt att erhålla information och beräkna hur många av de beväpnade krafterna som dött. Antalet tills nu döda under denna period uppskattas till 1.500 personer.

Bokslutet över kriget i Kurdistan: Januari till mars 1994
573 människor blev dödade och 407 människor skadade:

* 103 dödade av dödsskadroner (däribland 6 barn och 3 kvinnor)
* 48 skadades av dödsskvadronerna (däribland 5 barn och 3 kvinnor)
* 54 döda genom exekution
* 163 döda genom angrepp från armen, polisen och byvakter(däribland 3 barn och 4 kvinnor)
* 45 skadade genom angrepp från armen, polisen och byvakter( däribland 18 barn och 15 barn)
* 42 döda genom tortyr
* 107 döda genom bombardemang (däribland 27 barn och 21 kvinnor)
* 165 skadade genom bombardemang ( däribland 19 barn och 11 kvinnor)
* 104 döda genom bomb-och minexplosioner (däribland 5 barn och 2 kvinnor)
* 149 skadade genom bomb-och minexplosioner(däribland 19 barn och 11 kvinnor)
* 103 personer "försvinnanden" (däribland saknade 3 journalister från Özgur Gundem)
* 64 journalister befinner sig i häkte.
* 34 partibyråer och lokaler har blivit mål för bombträffar.
* 121 byar har blivit avfolkade och förstörda 

Den turkiska militärens luftangrepp:

En allt vanligare metod att bekämpning av "terroristerna"

"Vårt militärflyg flög idag med förnyat luftangrepp genom terroristernas ställningar och har förorsakat stora förluster hos terroristerna." Detta är den allt vanligare artikeln i de turkiska dagstidningarnas krigsrefferat. Träffarna från luftangreppen är i verkligheten för det mesta byar,civila och Kurdistans natur. 1992 citerade dagstidningen "Cumhuriyettt" turkiska forskare,som uppskattade att spåren efter na-turförstöringen genom de turkiska luftangreppen, med dessa också möjliggör att också fosfor och napalmbomber sätts in, som under de kommande åren ej kan undanröjas.

Bild sida 4 

Resultatet av ett turkiskt luftangrep 

Sedan förkunnandet av kurdistanfrågans "slutliga lösning" kom luftangreppen att intensifieras under det turkiska flygvapnets insatser till slutet av 1993, som koncentrerat huvudsakligen till bergen inom Kurdistan och till sydKurdistans gränsområde, bombarderade turkiskt krigsflyg också områden, som sträcker sig över hundra km från den turkiska gränsen vilket är långt in i syd och östKurdistan. Den 29 januari detta år flög 52 turkiska krigsflygplan av typ F-4 och F-16 som gjorde två anfall mot ett närbeläget PKK- läger vid Iransk-Irakiska gränsen. Med detta bröt Turkiet mot ett bilateralt avtal. Anmärkningsvärt är att varken Irak och Iran eller heller den övriga världen protesterade mot ett sådant agerande. Vid detta angrepp blev enligt statliga uppgifter 132 splitter, mörser-och andra bomber mellan 200 till 1000 kilograms tyngd avfyrade. Den officiella framställningen var att bara PKK gerillan hade träffats. Hundratals soldater i lägerområdet omkom. Men bara två dagar senare stod det klart, att vid angreppet dog 12 personer(däribland1 barn, 2 babies och 2 kvinnor) i lägret och 26 byinnevånare i iranska och irakiska byar dödades.Genast dementerade den turkiska regeringen dessa meddelanden.Dock erkände de senare att krigsflyget hade bombarderat också orter vid angreppet.Detta erkännande, förorsakade att nio civila och att 19 personer som hade skadats i Iran och Irak och detta medförde att dessa personer fick ett skadestånd på sammanlagt omkring 900 miljoner TL. Den ställföreträdande premiärministern Murat Karayalcin förklarade genom pressen, att detta luftangrepp hade kostat Turkiet 1 Trillionen TL.

Gränsområdet i syd-Kurdistan blir allt oftare nästan rutinmässigt bombarderat av det turkiska luftvapnet. Varje gång kommer därmed i första linjen byinnevånare att mista livet. Detta område är idag nära på helt obeborbart. Inom ramen för Kurdistansfrågans "slutlösning"kommer troligtvis flera byar i nord-Kurdistan att bli bombade, för att driva befolkningen på flykt.

Den 26 mars blev byarna Beave, Besuke och Gewer povinsstad till Sirnak och ävenså Siris och Darakan i Uluderedistriktet bombarderade från luften. Då blev 48 människor(däribland 15 barn och 11kvinnor) dödade och många skadades. För pressen blev området spärrat och att besöka skadade i Diarbakirs, Mardin och Sirnaks sjukhus förbjudet. Officellt hete det,att flygvapnet av misstag hade släppt bomber. Senare förklarade de skadade , att soldaterna kort före bombardemanget av deras byar besökt dem och hade fodrat av byborna att de skulle bli "bybeskyddare". Byinnevånarna vägrade att vara såväl bybeskyddare som att lämna sin byar. En dag lite senare var byarna Sax och Hebler i Cizredistriktet till grunden bombade, varvid fyra människor blev dödade.

CIZRE:

Den systematiska förstörelsen av tusentals människors "tillflyktsort"

Den kurdiska handels och distriktshuvudstaden Cizre, som ligger nära den irakisk syriska gränsen, räknas sedan många århundraden som ett viktigt kulturcentrum för Kurdistan. Den ligger vid floden Tigris och ut med Sidenvägen, som alltid haft och än idag har stor betydelse för transporter från Europa till Asien. På grund av denna geografiskt strategiska funktion har Cizre alltid spelat en viktig roll som handels centrum (olja, kol, livsmedel och valuta). Därför hade befolkningen här det relativt bra jämfört med människor i andra kurdiska städer.

Här började de första massdemonstrationerna mot undertryckandet av det kurdiska folket 1990, vilket gjort att Cizre de senaste åren ofta hamnat i internationella mediers rubriker. I Cizre har under Newroz firandet de senaste 3 åren flera människor blivit dödade. Sammanlagt har omkring 400 människor blivit offer för angreppen från turkisk militär, polisen terrorkommandot och "bybeskyddarna".

Stadens invånarantal har sedan 1990 ökat från 50 000 till 100 000. Orsaken till denna befolkningsfördubbling ligger i förstörelsen av många omkringliggande byar. Flyktingarna fann en relativt säker tillflykt, eftersom befolkningen samfäldt reste sig mot det turkiska herraväldet och gav de fördrivna den nödvändiga hjälpen. Trots massiva repressalier lyckades inte den turkiska staten att få människorna på sin sida och för att anlita dem som byvakter. Därför har staden alltid varit en nagel i ögat på turkiska staten. De ständiga bombardemangen i de närbelägna bergen Gabar och Cudi och artilleribeskjutningarna mot stadsdelarna hör till vardagen för befolkningen. I början på detta år, beslutade sig den turkiska militären inom ramen för si politik "den slutliga lösningenpå kurdfrågan" att terrorisera befolkningen och tvingade dem att lämna staden. Medlemmar av stammen "Tayan", som sedan länge fungerade som bybeskyddarna från de omkringliggande byarna i Cilopi och placerades på brigadstationen i Cizre. Armen och specialteam startade med hjälp av "Tayan bybeskyddare" hämndaktioner mot bybefolkningen. Sedan början av året har det inte gått en dag utan beskjutning från brigad stationen i staden. Hus och affärer har blivit plundrade och förstörda. Många människor har blivit dödade, skadade eller anhållna. För människorna återstod inget annat än massflykt ur staden för att rädda livhanken. För att få igenom sin strategi sätter staten också in dödsskvadroner. På dess "konto" kan räknas många döda civlpersoner. Sedan årsskiftet har 43 personer blivit gripna i närheten av staden och kort där efter hittats döda med spår av tortyr.

Några fall:

* 29 januari Resit Pusal 65 år som gripits dagen innan hittades död.
* 30 januari Företagarna Guri Özer och Ibrahim Adak blev kallade till polisstationen. En vecka senare hittade man dem 10 kilometer från staden, döda och lemlästade.
* 2 februari Ahmet Külte blev avrättad på öppen gata av "by beskyddarna"
* 4 februari Ismail och Resul Baliik, Ibrahim Sümel 1 år Abbas, Zeki och Abdilselam Zeyuk, blev utsläpade ur sina hus och avrättade.
* 7 februari Yususf Tün och hans son Isa hittades döda bakom hotel "Kerem".
* 15 februari Tjänstemannen? Abdullah Yilmaz, som blivit gripen 2 månader tidigare, hittades död med spår av tortyr.
* 23 februari Ihsan Irgat, som skjutsat civila poliser i sin personbil från Sirnak till Cissre, hittades död i sitt fordon i närheten av Cizre.
* 24 februari Ebubekir Duran islamisk präst blev kallad till polisstationen. Senare levererade polisen hans lik med en pansarvagn. Ramazan Olgun blev skjuten av "obekanta" i centrum.
* 6 mars A. Aziz MalgaZ, Süleyman Malgaz Yahya Malkoc och chauffören Ömer Candurak blev med sitt fordon stoppade av soldater mellan Cizre och Cilope och förda för legitimationskontroll till fjärdingsman. Samma dag hittades de avrättade 5 kilometer från Cizre.
* 18 mars Dervis ? som var verksam som handelsman i Cizre hittades död 5 kilometer från staden. Samma dag hittades ismilitiska prästen Ahmet Dermir avrättad. 

Bild sida 6  

10 februari rapporterade dagstidningen Özgür Gündem under rubriken "I Cizre är det värre än i Bosnien" om läget i Cizre: På grund av de senaste 2 månadernas ständiga repressalier, de ständiga artilleribeskjutningarna och anfallen av dödsskvadronerna har 200 familjer flytt från Cizre. 3 januari hade ungefär 10 000 människor redan flytt. Från de närbelägna stadsdelarna Cudi Kurtulus, Dicle och Meydanbasi blev tömda och byvakter ditplacerade. Två tredjedelar av affärern blev förstörda bombade och utbrända. Armen hotade befolkningen att antingen bli "bybeskyddare" eller att lämna staden. När DEP kungjorde att de inte skulle delta i kommunalvalen, försökte militären och byvakterna hindra befolkningen att fly så att islamiska Refah partiets kandidat och ledare för byvakterna skulle kunna bli valda med högt vaqldeltagande.

Efter Sirnak Kulp eller Lice har också Cizre genom den "brända jordens" politik, hamnat i turkisk militärs mållinje. Hundratals döda och tusentals flyktingar är resultatet av denna människoföraktande politik.

Newroz och kommunalvalen den 27 mars 1994

Newroz är för det kurdiska folket en historisk och mycket symbolladdad högtid som firas den 21 mars med eldar i bergen. Den markerar vårens intåg och är samtidigt firandet av friheten och motståndet mot förtryck.Medan Newroz firas sedan årtionden i andra delar av Kurdistan, hardet varit förbjudit i NordvästKurdistan efter det kurdiska upproren på trettiotalet, likaså det kurdiska språket och kulturen. Hundratals kurder som ändå firade Newrozhögtiden eller gav sina barn namnet Newroz, har genom åren blivit häktade och delvis blivit dömda till höga straff (eller fängelsestraff). Först i slutet på 80 talet började den kurdiska befolkningen ett massfirande av Newroz. Varje år förstärktes därför militär och polisstyrkan i Kurdistan inför Newroz, och det sedan 1978 förhärskande undantagstillståndet skärptes mer och mer. Till 1993 förekom ideligen beskjutningar i folkmängden under Newrozfirandet. Mer än över 300 döda, däribland många barn och kvinnor, och hundratals skadade och fängslade.

Inför årets Newrozfirande sändes 15 000 extra soldater och en ofantlig mängd krigsredskap till Kurdistan så att för närvarande är där ca en halv miljon soldater och tusentals extra kommenderingar så väl som bybeskyddare insatta i krigsområdet.

PKK uppmuntrade p.g.a. farhågor för en möjlig massaker, till att man skulle fira Newroz hemma. Därefter förlöpte dagen i stort sätt fredligt. Ändå blev igen hundratals människor gripna i många städer. I Diyarbakir blev vid polisens och soldaters överfall av ett hus två personer ihjälskjutna och 7 skadade. I Istanbul blev 19 årige Velathan Gülsenolu gripen vid Newroz firandet och samma dag regelrätt avrättad genom ett nackskott på polisstationen Kasimpasa.Också efter högtiden skedde massarresteringar.

Den 27 mars genomförs det vart 5:e år återkommande kommunalval. P.g.a. Newroz firandet blev årets kommunalval framflyttade. Valet skulle eg. äga rum i oktober detta år. Men i år förlöpte det under osedvanliga omständigheter. Angreppen på Demokratiska Partiet (DEP) som gått in för en politisk lösning av kurdfrågan och vid parlamentsvalet i oktober 1991 fått 22 platser i parlamentet, började månader före komunalvalen att kräva samtliga mänskliga rättigheter.

* Tusentals DEP-medlemmar och funktioner arresterades.
* DEPs högkvarter i Ankara och ytterligare sex partilokaler blev förstörda genom bombnedslag, varvid medlemmen Buhan Akcakaya blev dödad och 23 personer svårt skadade.
* 18 februari blev DEPs generalsekreterare Murat Bozlak nerskjuten av två okända framför dörren till sin bostad.
* Inom 45 dagar blev 7 DEP medlemmar dödade av dödsskvadroner.
* 49 Borgmästare som stod nära DEP eller som gått över från andra partier till DEP,blev genom Inrikesministeriets förhållningsorder av med sina ämbeten.
* Nästan alla DEPs kandidater i Kurdistan blev anhållna efter tillkännagivandet av sina kandidater.
* I nästan alla Kurdistans byar blev landsortsbefolkningen hotad med förstörelse och fördrivning om de skulle rösta på DEP. De byar som räknades som potentiella väljare av DEP, blev utrymda.
* Hundratusentals flyktingar blev inte införda i vallängderna och kunde därför inte rösta.
* I de många provinsstäderna och Kurdistans distrikt blev ledare för de paramilitära byvakterna valda till kandidater.
Genom dekret ändrades vallagen för de kurdiska områdena:
* Beväpnade poliser,soldater och byvakter har rätt att övervaka vallokalerna och får dessutom vara beväpnade om de önskar.
* Valurnorna ställs bara upp i centrala orter.
* Röstandet avslutas en timme tidigare i Kurdistan.
Därmed blir möjligheterna till ett "fritt och demokratiskt" förlopp av valen åsidosatt.Med dessa metoder uppnådde regeringen och militären målet, att DEP gick försvagat ur valet och de andra partierna utgick som segrare i valet i Kurdistan.

Eftersom alla vägar blivit stängda för deltagande i valet, tillkännagav DEP den 25 februari att de inte skulle deltaga i valet och uppmanade sina väljare att inte gå till valurnorna eller rösta blankt.

Den 2 mars blev sex DEP.ledamöter i turkiska parlamentet fråntagna sin politiska immunitet och arresterades. Författningsbesvären mot detta parlamentsbeslut blev återkallade för fem av dem. De häktade parlamentarikerna sitter sedan dess på order av Statssäkerhetsrätten under sträng isolation i fängelse. Många eurpeiska delegationer bl.a. medlemmar av Europaparlamentet och tidigare franske utrikes ministern, Roland Dumas, blev nekade att besöka ledamöterna i fängelset. De klandrades för att ha gjort sig skyldiga till separatism resp. högföräderi, för att de t,ex. hade appelerat till KSZE att utsända en observatörsdelegation vid kommunalvalen i de kurdiska områdena.

Valdeltagandet resp. antalet giltiga röster var sammanlagt lågt i Kurdistan och låg i genomsnitt på 45%. I många städer blev de kandiderande "bybeskyddarna" valda till borgmästare med mycket få röster, som t.ex. i Diyarbakir med långt över en miljon invånare. Där blev Refahpartiets kandidat till borgmästare vald genom ca 30 000 röster. Ett annat exempel är Ovacik där det fascistiska MHPs kandidat, Tahsin Aydogdu blev vald av 55 röster av 1250 röstberättigade.

Utländska delegationer:

Observatörer av Newroz-firandet och valobservatörer.

Eftersom den turkiska militären sen 1990 ideligen gått till massivt angrepp på dem som deltagit i Newroz-firandet har Medico international, förbundsstyrelsen för Bündnis 90/De Gröna, Hammer Kreis, HEVKAR e.v., kurdiska församlingen i Tyskland och HEYVA SOR A KURDISTANE tillsammans med DEP (demokratiska partiet), människorättsorganisationen (IHD) och dagstidningen Özgür Gündum uppmanat till att sända internationella observationsdelegationer till Newroz och de kommunala valen i Kurdistan.

Denna uppmaning har över 400 personer följt. Vi hade tillfälle att tala med några av dem efter återkomsten.
Angelika Langenohl-Weyer rapporterar från händelserna kring Newroz-Firandet i Cizre:

Från 19 till 25 mars uppehöll sig delegationen i den vid syriska gränsen belägna staden Cizre. Till deltagarna hörde Angelika Langenohl-Weyer ombud för styrelsen för Bündnis 90/De Gröna i NRW (NordRhein Westfahlen), Angelika Beer, medlem i Förbundsstyrelsen Bündnis 90/De Gröna, Karin Hagermann medlem i Bündnis 90/De Gröna och den folkvalda ledamoten av hessiska landstinget, Amke Dietert-Scher, Turkiet expert hos amnesty internationale (Hamburg), Edgar Auth journalist från "Frankfurter Rundschau", Alexander Kautz, Rustningsinformationsbyrån (Freiburg), Regina Scheuerer, flyktingssakkunnig och Eva Klippstein, sociolog.

Delegationen blev ögonvittnen till händelserna omedelbart före det Kurdiska Newroz-Firandet och under den av de turkiska makthavarna iscensatta högtidligheten, innan de den 25/3 tillsammans med en delegation från Freiburg blev gripna och utvisade ur staden.

* HSK: Ungefär sedan november 1993 blir Cizre anfallet av turkisk militär nästan varje natt. Kan Ni ge en beskrivning av dagsläget i Cizre.

* Angelika Langenohl-Weyer: I början på 90 talet fanns det i Cizre omkring 60 000 invånare. Idag bor bara mellan 10 och 30% av människorna i staden. F.d. borgmästaren Hashin Hashimi, och Ali Dinler, den siste kvarvarande medarbetaren i organisationen (IDH) och advokat, vars kansli sedan blivit förstört bekräftade den uppskattningen av befolkningsutvandringen. Cudi kvarteren, där nära 30 000 människor bott och som räknats som ett kulturellt centrum i staden, är så gott som utrymda. Där har staten placerat bybeskyddare och deras familjer. P.g.a. tvångsutrymmningar och förstörelsen av omkringliggande byar har efter 1990 tusentals flyktingar strömmat in i staden, vilka för det mesta slagit sig ner i Cudi kvarteren och vart efter ökat invandrarantalet till uppemot 100 000. Genom de ständiga militära anfallen de senaste månaderna har tusentals människor lämnat staden av fruktan för sina liv.

° HSK: Förekom det militära anfall på staden under er vistelse där?

° A.L.-W: Hur den turkiska militärens målmedvetna fördrivningspolitik ser ut har vi verkligen fått känna på. Vår delegation var inkvarterad i det centralt belägna hotellet "Kadooglu" vid "Dörtyol-platsen". Mellan klockan 17 och 8 rådde utegångsförbud. Båda nätterna före Newroz helgen utsattes staden för timslånga beskjutningar. Kaloschnikov salvorna blandades ideligen upp med attacker av tung beskjutning. På dagarna förekom regelbundet varannan timme upprepade "maktdemonstrationer". Utanför det islamiska Refah partiets kontor uppträdde beväpnade "bybeskyddare"i skydd av polis och militär.

° HSK: Har invånarna kunnat fira sin Newroz högtid?

° A.L.-W.: Vi iaktog tillställningen från vårt hotell på "Dörtyol"-platsen, varifrån 4 större utfartsgator utgår, iscensatte militären en och en halvtimme lång "spökföreställning", som ca 400 personer deltog i.I första hand var det "bybeskyddare", några kvinnor och barn som blivit ditkörda med militärlastbil. Strax före Newroz hade den kurdiska högtiden blivit förklarad som en turkisk högtid. Ännu en gång hade den kurdiska kulturen blivit inte bara adopterad som turkisk, utan vänts cyniskts mot folket. Under tillställningen spelades den turkiska nationalhymnen, turkiska flaggor hissades och turkisk musik dånade ur högtalarna. På natten före festen hade många väggar blivit nerklottrade, förmodligen av anhöriga till säkerhetsstyrkorna, med anti-PKK paroller. Refah-partiets borgmästarkandidat höll ett lovtal över den turkiska staten och emot PKK. Militären rullade ut tryckta banderoller med påskrift som "PKK kommer inte länge till att utgjuta vårt blod" och "Ner med PKK" och delade ut dem bland barnen. Efter kungörelsen blev det tyst som på kyrkogården. Under vår promenad genom staden såg vi ideligen polisstyrkor i bepansrade jeepar och militär i tyska BTR-60 pansarvagnar. De lärde barnen symbolen för det fascistiska "grå vargarna" och delade ut sötsaker. På en del ställen hade barn tänt Newroz eldar.

° HSK: Kan ni säga något om tillgången av hälsovård?

° A.L-W.: Stadens infrastruktur har totalt brutit samman under kriget. Ungefär 2/3 delar av affärerna är antingen sönderskjutna eller stängda. Likaså har allt tillhandahållande av medicinsk vård lagts ner. Hälsomottagningen i närheten av det historiska Medrese, en stadsdel som har blivit svårt skadad av beskjutningarna, står tom sedan den blev färdig 1992. Uppbyggandet av denna hälsostation var ett kooperativt projekt mellan borgmästarämbetet i Cizre och staden Freiburg (Tyskland). Krigets verkningar i Cizre går inte att överblicka.

Prof. Dr. med. Gerhard Garweg rapporterar om sina intryck i Batman.

Herr Garweg var medlem av en 23-hövdad delegation från Hamburg, som uppehöll sig i Batman från 19 till 29 mars. Där hade Newrozfirandet förbjudits av säkerhetsstyrkorna. Kommunalvalen fick delegationen inte heller överveka, eftersom den inte fick lämna hotellet.

*HSK: Hur bedömer Ni situationen i Kurdistan ? Kan man tala om ett öppet krig?

* Gerhard Garwe: Vid den starka militärnärvaron i form av pansarkolonner och arten av militärens beväpning, måste man utgå ifrån ett krig även om inte två fronter direkt står mot varandra. Den ena fronten, nämnligen PKK, är osynlig . Men den turkiska militären slåss inte bara mot PKK, utan mot hela den kurdiska befolkningen. Av den anledninngen törs jag säga att här handlar det helt entydigt om ett krig. Man borde göra en granskning avseende folkrätten, huruvida detta är ett krig enligt internationell måttstock och som sådant borde behandlas rättsligt. Så länge detta krig inte erkänns som ett krig, utan bara betraktas som en inomturkisk konflikt, är det iallafall formellt knappast möjligt att utöva tryck på Turkiet utifrån, så önskvärt det än är. Just Tyskland borde erkänna detta krig i synnerhet som Tyskland har levererat ansenliga vapenarsenaler till Turkiet , som vi också har sett.

* HSK: Hur verkar detta krig på civilbefolkningen?

*G.G: Storstädernas invånarantal stiger i samma grad som landsbefolkningen flyr från byarna. Hundratals byar har blivit tömda och nedbrända. I Batman bor ca 80000 människor i ett flyktingläger. De kommer alla från omgivningen, därtilll kommer ännu tusentals flyktingar som sökt skydd över hela staden. Vi har sett de överfulla provisoriska bostäderna i enstaka stadsdelarna. Många människor lever under katastrof vet man ej ala hygienska förhållanden i de trängsta utrymmen. Hur många som utvandrat till västra Turkiet.Men om man betänker att ungefär 800 tilll 1000 byar blivit helt avfolkade, kan man givetvis föreställa sig att många människor också flytt till västra Turkiet.Man får intrycket att den turkiska regeringen och militären helst ser den lösningen att den totala kurdiska befolkningen fördrvs så långt som möjligt in i landet eller till de västliga delarna av landet.

* HSK: Har ni sett förstörda byar?

* G.G.: Nej. Vi har visserligen sett enstaka förstörda byggnader, som redan var fallet för två år sedan, men helt "i sot och aska lagda" och sönderbombade såg vi inte, vilket väl hängde samman med att militären från början endast lät oss köra sådana sträckor, där det inte låg några byar.

* HSK: Hur kan man hjälpa civilbefolkningen?

* G.G.: Tre deltagare i delegationen är läkare. Jag är själv också läkare. Vi hade ursprungligen tänkt att ordna en "akutläkarvagn" för Batman med omnejd och utrusta den med första hjälpen till civilbefolkningen.Det skulle också gå att behandla krigsskador. Men först och främst skulle den tillhandahålla en medicinsk basutrustning i Batman. Men dessa planer har vi inte satt i verket, eftersom vi befarade att den turkiska militären genast skulle konfiskera ett sådant hjälpfordon. I stället har vi försökt att bygga upp en hälsovårdstation gemensamt med kurdiska läkare i Batman. Visserligen har tyvärr inte heller detta projekt lyckats för att vår kontakt med sjukhuset och läkarna i Batman blev noga förhindrat. Vi fick över huvud taget inte knyta några kontakter på medicinsk nivå det förbjöd oss militären.

* HSK: Hur ser barnens situation ut i Kurdistan?

* G.G.: På våra vandringar genom staden blev vi alltid omringade av många barn. Med tanke på det i åratal pågående kriget måste vi utgå ifrån att barnens sociala situation kännetecknas av stor fattigdom. Förälrarnas möjlighet att försörja sina barn är inte likagiven som i fredstid. Särskilt drabbade är fr.a. barn , vars fäder eller mödrar blivit dödade eller fängslade.Vad bostäder beträffar så lever allt fler människor under ytterst provisoriska och begränsade förhållanden.

HSK: Är det inte på tiden,att internationella hjälporganisationer som t.ex. IKRK ingriper för att hjälpa den kurdiska civilbefolkningen?

* G.G: Självklart är det väldigt viktigt att Internationella Röda Korset i Geneve skickar en delegation till de kurdiska områden, för att övertyga sig om att det inte rör sig om en inomturkisk konflikt, utan att det i verkligheten pågår ett krig och att det där är fara för ett andra folkmord efter det som skedde i Armenien. För att vända på och lindra krigslidandet vore det också nödvändigt att bredvid turkiska Röda Halvmånen ha en oberoende organisation för Kurdistan, att på internationell nivå övervaka och genomdriva humanitära intresssen. Därför är det mycket viktigt att fordra ett erkännande av den kurdiska Röda halvmånen genom Internationella Röda Korset i Geneve. Mig förefaller det nödvändigt med en delegation från IKRK till Kurdistan genast och ovillkorligen, så att man på internationell nivå äntligen får en realistisk bild av krigsläget i Kurdistan och kurderna kan få en självständig och oberoende representation i IKRK. 

Bildtext: Anfall av ett militärt kommando på kurdiska kvinnor i en by. 

Besök i distriktshuvudstaden Kozluk

Anke Biesterfeld, styrelsemedlem i tysk-kurdiska vänskapsförbundet i Mainz och Friedel Grutzmacher, gruppordförande i Bundnis 90/ De Gröna i landsskapet Rheinland-Platz redogör för sina intryck i småstaden Kozluk belägen ca 40 km från Batman

* HSK: Finns det någon särskild anledning till att ni farit till Kozluk trots avsevärda svårigheter från säkerhetsstyrkornas sida.

*A.B Efter ett besök av en kurdisk delegation under ledning av dåvarande borgmästare i Kozak, Abdullah Kaya, i slutet av maj 1993 i Mainz, gjorde den gröna rådsfraktionen en hemställan om att ingå ett vänortsförhållande med Kozluk. En förvaltningsgrupp, där alla rådsfraktioner är representerade, skall undersöka möjligheterna att ta upp kontakt och kontrollera eventuella humanitära understöd. Ett av målen för den i oktober 1993 grundade tysk-kurdiska vänskapsföreningen i Mainz är att understödja denna vänortstanke. Det var en huvudangelägenhet för vår delegation att samla intryck.Ett av delegaternas huvudärenden var att samla intryck av situationen på ort och ställe och få med sig så mycket information som möjligt om befolkningens belägenhet, strukturerna och problemen i Kuzluk till Mainz.

*HSK: Hur var era totala intryck av situationen i sin helhet?

*A.B.: Distriktshuvudstaden Kozluk är en stad kontrollerad av militär,paramilitär och polis. Den har f.n. över 30000 invånare, eftersom det sedan i början av 1993 bor över 12000 flyktingar från omgivnngarna där. Sammanlagda invånarantalet i distriktet rör sig om 60000. Enligt Özgur Gundem är f.n. 50000 militärer stationerade där. Iögonfallande är omfattningen av alla arbetslösa. Gatorna var fulla av sysslolösa män.Bl.a. fick vi höra att senaste tobaksskörden inte hade blivit uppköpt av Tekel. Befolkningen var mycket intresserad och öppen mot oss men tyvärr avbröts våra kontaktförsök ideligen av våra bevakare.

* HSK: Hade ni möjlighet att besöka sjukhuset?

* Friedel Grutzmacher: Ja, men det framställdes för oss som endast ett fältlasarett. Det förvånade oss, eftersom såväl herr Kaya som också bekanta, som besökte Kozluk förra året, talade om ett sjukhus.Visserligen hade sängarna redan den gången varit obelagda. Möjligheten att besiktiga rummen hade vi tyvärr inte. Samtalet med den ledande läkaren kunde bara föras i närvaro av ortens polischef och lasarettets säkerhetschef.

* HSK: Vad kunde ni få reda på om befolkningens tillgång till medicinsk vård?

* F.G: Knappast något, eftersom nästan alla frågor till läkaren besvarades av säkerhetschefen. på vårt framförda ärende att få reda på hur vi från Tyskland skulle kunna stödja detta lasarett fick vi promt svaret att allt nödvändigt fanns bl.a. Röntgen-och ultra ljudsapparatur och ett laboratorium. Omkring 100 personer kommer till behandling per dag. Vanligaste sjukdomarna var sjukdomar i luftvägarna och mag-tarmområdet och ävenså fall av Tyfus.Barnadödlighet existerade inte! I hela Kozlukdistriktet arbetar endast fyra läkare. Läkaren förklarade det med "PKKs terror", därför var det svårt att hitta läkare som var beredda att arbeta i denna region.

Ettt samtal med företrädaren för "Turn Saglite Sen" i Diyarbakir

Journalisten Charlotte Schmitz gjorde på uppdrag av HEYVA SOR A KURDISTANÖ en intervju med företrädare för hälsofackföreningen "Turn Saglik Sen" i Diyarbakir. Samtalsparterna önskar vara anonyma, eftersom de inte vill öka risken för ett kontragerillaanfall. Skildringarna ger en skrämmande inblick under vilka livshotande vilkor läkare och vårdpersonal arbetar under.

Samtalspartnern har givit en rad exempel som belägger situationen:

* Under tiden 1992 till 1994 har nio av våra medlemmar mördats, fem av dem var läkare(foton av de döda hänger på väggen på kontoret)

* 60 medlemmar har blivit tvångsförflyttade till regioner där det faschistiska MHP-partiet har många anhängare.

* 24 medlemmar har blivit gripna, sju eller åtta är redan dömda och sitter av sina straff. En läkare och en sjuksyster är dömda till vardera 4 års fängelse. Arresterad är också ordförande för vår fackförening. Rättegången mot honom pågår ännuu. (Vår samtalspartner har själv också varithäktad tre månader för ett pressuttalande).

* 1993 ville Hamid Parnuk, en högre tjänsteman vid kliniken i Diyarbakir, läste upp en förklaring för arbetarna den 1 maj. Polisen slet papperet ur händerna på honom och hotade att döda honom. 20 dagar senare mördades Hamid Parnuk av kontragerillan.

* Necati Aydin blev tvångsförflyttad till Corummmm i Mellananatolien och hotad. För 15 dagar sedan blev han gripen och senare hittad mördad tillsammans med två andra saknade .

* Zeki Tanrikulu, chefsläkare på centralsjukhuset i Sirvan,ansökte tre gånger hos polisen om resetillstånd, vilket han inte fick. Tre dagar efter hans senaste annsökan blev han dödad kl. 8 på morgonen mittemot polisstationen. Tanrikulu var den enda läkaren i Sirvan efter att alla andra flytt. Detta mord skedde för 6 månader sedan.

" Detta är anledningar som gör att en lösning på kurdfrågan inte kan uppskjutas. Därför att vi inte längre är säkra för våra liv, när vi sätter vår fot utanför husdörren, för att vi kanske blir mördade av kontragerillan. En av mänsklighetens basrättigheter är rätten till livet ,och den blir inte respekterad i Kurdistan". 

BRÅDSKANDE VÄDJAN

Mänsklig tragedi i Kurdistan: tvångsförflyttning av det kurdiska folket.

Det var inte länge sedan som hundratusentals kurder flydde den ohyggliga Saddam regimen, från södra Kurdistan till norra Kurdistan i Turkiet. Idag flyr tusentals kurder igen i motsatt riktning. De försöker att fly från de brutala attackerna från turkiska armén och de tar sin tillflykt till södra Kurdistan.

Sedan Mars 1994 har omkring 35. 000 människor flytt från Botan området över gränsen till södra Kurdistan för att undgå de återkommande luft-och markattackerna från den turkiska armén. Även flyktvägarna i bergen vid Sineth och Zerkan och flyktinglägren i södra Kurdistan har blivit attackerade och bombade av den turkiska armén. Ett oräkneligt antal kurdiska civila har dödats eller skadats.

Utan några hinder tillåts Turkiet att föra sin brända jordens taktik; under de två senaste åren har hundratals byar raserats till grunden och bara till i maj -1994 har över 70 byar förstörts. Som ett resultat av denna avfolkningspolitik från den turkiska staten, har nästan två miljoner kurder blivit internflyktingar. Skyddade av den cyniska tytsnaden från de övriga västländerna är det möjligt för Turkiet att fortsätta med dess grymheter mot det kurdiska folket.

Kurderna vilka flytt till södra Kurdistan kommer huvudsakligen från byarna runt Çukurca, Uludere, Sirnak, Eruh, Siirt Beytulssebap och Cizre. Dessa byar har blivit totalt förstörda vid attackerna från den turkiska armén och dess polis. Nu bor flyktingarna under bar himmel under omänskliga förhållanden i städerna Dohuk, Zakho och Derkar och byarna utanför Tilkeber, Hazawa, Direh, Cimeh och Darozan i södra Kurdistan.

Hjälpen hitintills har varit helt otillräckligt. Heyva Sor a Kurdistan(Kurdiska Röda Halvmånen) anropar alla folk i alla länder att hjälpa flyktingarna. Omedelbar aktion är mycket brådskande pga den extremt desperata situationen.

Heyva Sor a Kurdistan ber dig om donationer till "Flykting: södra Kurdistan". 

KURDISKA RÖDA HALV MÅNEN INFORMERAR

För att kunna hjälpa kurder som är i akut nöd bildades Kurdiska Röda Halvmånen.

Kurdiska Röda halvmånen arbetar enligt den internationella Röda Korsets stadgar.

Kurdiska Röda Halvmånen har ingen anknytning till något politisk parti och skiljer inte människor p.g.a. deras nationalitet, språk, religion , kön och politisk, social tillhörighet. Kurdiska folket är ett av världens folk som genom olika hälso och socialprojekt har stort behov av internationellt hjälp. Kurdistan är fortfarande delat mellan fyra stater och kurdiska folket lever under mycket svåra förhållanden och förtryck. Hitintills har världsopinionen inte höjt sin röst för det kurdiska folket och inte protesterat mot metoder som ämnar förinta kurdiska folket. P.g.a. det förtryck och massmord som den Turkiska staten utövar har läget i norra Kurdistan blivit mycket svårare. Sedan undantagstillståndet 1978 pågår ett öppet krig i Kurdistan. Detta krig har även omfattat den civila befolkningen.

Turkiska armen har med alla våldsmetoder försökt förinta det kurdiska folket. Hundratals byar har tömts och hundra tusentals människor har blivit tvungna att lämna sina hem. Enligt en rapport från Människorättsorganisationen (IHD) har 900 byar bränts ner eller förstörts bara under 1993 .

Följden blev att två miljoner människor lever som flyktingar i sitt egena land.(Det finns 20 miljoner flyktingar i världen).Här pågår ett förintelsekrig och ingen i världen bekämpar den.
Kurdiska Röda Halvmånen kan inte hjälpa de människor som har hamnat i skottlinjen, utan att få hjälpinsatser utifrån. För att kunna göra detta hjälpprojekt behöver vi akut hjälp och stöd.
Kurdiska Röda Halvmånen har sedan den bildades 1993, försökt med knappa resurser hjälpa kurder som är i behov av detta. Men tyvärr är våra resurser inte tillräckliga för att kunna hjälpa alla.

Hitintills har vi kunnat nå kurder som är behöv hjälp kontakt oss. Hitintills har vi fåt ca 400 ansökningar från behövande.
Vi har endast kunna hjälpa hälften av dem. Men i alla fyra delarna av Kurdistan är behövet av stödinsater mycket stora.
Kuriska Röda Halvmånen har följande stöd projekt

* Stödprojekt för barn som har förlorat sina föräldrar i kriget i Kurdistan.
* Stödprojekt för att utveckla sjukhuset som finns i Hewlör Södra-Kurdistan.
* Stödprojekt för att hjälpa människor som på grund av kriget blivit flyktingar.

Kurdiska Röda Halvmånen organisation finns nu i Frankrike, Swerige, Sweiz, Holland, Grekland och Tyskland och vi har målet att genom arbetsgrupper bli representerade i många andra europeiska länder.Kurdiska Röda Halvmånen har nu kontakter med olika humanitära organisationer, fonder och kyrkor. Vi ämnar att fördjupa dessa kontakter.

Kurdiska Röda Halvmånen, för att kunna sända de nödvändiga förnödenheter till de behövande har kontakt er även med Föreningen för Mänskliga Rättigheter både i Kurdistan och Turkiet, fackförbund och åter byggnad organisationen(DJAK) i Kurdistan. Vårt stfte är att stärka våranuvarande kontakter med olika humanitära insatser och försöka startat nya stöd projekt och utveckla de befintliga projekten.

Kurdiska Röda Halvmånen har till uppgift att hjälpa 2 miljoner människor som är hemlösa i sitt eget land, hjälpa invånarna som har lämnat sina byar, stödja tusuntals människor som har tortererats eller sårats.Även deras familjer behöver hjälpa och stöd. Därför vänder Kurdiska Röda Halvmånen till alla humanitära organisationer, läkare, vårdinsatser för att stödja oss.

Understöd till sjukhusprojektet i Hewlör(Erbil)

Befolkningen i syd-Kurdistan (Nord Irak) är i omedelbart behov av medicinsk vård. Återverkningerna av det internationella embargot mot Irak kommer att sätta spår också för människor i syd-kurdistan. p.g.a. dessa orsaker har man bygt i den kurdiska staden Hewlör i sammarbete med Organisationen för Kurdistans uppbyggnad(DJAK) och Kurdiska Röda Halvmånen(HSK) en hälsostation, för att bistå befolkningen medicinskt. Dagligen besöker ett stort antal sjuka detta behandlingsställe. För tillfället praktiserar 4 läkare, och 2 vikarierna. Hälsostationen lider brist på mediciner läkare, vård personal, sjuksängar, operationsutrustning och andra medicinska hjälpmedel. 

Sjukhus bild vara här. 

Vårdcentralen i Hewlör kan inte bli tillräckligt funktionsduglig, förän de får understöd från utlandet. Målet är det, att förvandla denna vårdcentral till ett sjukhus för att kunna ge en bättre behandling till de sjuka, så att de kan stanna kvar på sjukuset.

"Organisationen för Kurdistans uppbyggnad" ber om följande understöd till hälsostationen i Hewlör

1. Det är i trängande behöv av läkare från utlandet, som kan följa det läkare som fins och hjälpa dem konskap och även så hjälpa till med utveckling av hälsostationens till sjukhus.

2.Dett ubehöver mediciner vilket DJAK har gjort en sammanstälning nedskrivet på en lista. Transporten av mediciner fungerar idag inte så bra som vi önskar, så dessa problem försöker vi hitta en lösning på.Kurdiska Röda Halvmånen löser detta idag så att man samlar in pengar till medicin och med dem köper de nödvändigaste medicinerna i grannländerna Iran, Syrien eller Turkiet.

Projektet i Hewlör kan understödjas kan med bidrag till HEYVA SOR A KURDISTANÖ under rubriken"Sjukhuset; Hewlör.

Understöd till barnprojektet:

"Hjälp till föräldrarlösa och nödlidande barn i krig"

De kurdiska barnen blir genom de årslånga varaktiga krigen berövade hela sin barndom Genom plågsamma krigsupplevelser antingen såsom direkt inblandad stridshandling eller som passiva offer, kommer de att förnekas möjligheterna till en normal lugn uppväxt.

De blir inte bara fysiskt skadade utan också på det psykiska planet efterlämnar kriget djupa ärr. Gränserna för deras psykiska hälsa blir alltid dessutom mer allvarliga, när barn är med om att deras föräldrar, syskon, anhöriga eller grannar blir mördade, skadade, förföljda eller anhållna. Specielllt svårt gestaltar sig situationen för de barn, där båda föräldrarna har förlorats genom kriget.

De ständiga konfrontationerna med våldsamma övergrepp eller statliga repressioner har Kriget i Nordvästra Kurdistan till dags dato krävt många barns liv.

Om och om igen blir demonstrerande barn besjkutna eller skadade ; döda och skadade barn finns alltid att sörja för efter övergreppen i de kurdiska städerna. På många polisstationer hamnar också barnen i torterarnas händer, för att ur dem pressa t ex var deras fäders tillflyktsort är. Också i fängelserna sitter barn och ungdomar i åldrarna mellan 11 och 17 år gamla. 1990 dömdes bortåt 105 barn och tonåringar till fängelsestraff i det beryktade statsfängelset i Diyarbakir. Åklagarmyndigheten yrkade på dödsstraff. Barn blev 1993 mördade av dödsskvadroner då de sålde den kurdvänliga dagstidningen Özgur Gundem för att bidra till deras familjers livsuppehälle.

HEYVA SOR A KURDISTANÖ har startat ett hjälpprojekt, för föäldralösa, halvtföräldralösa och barn i utsatt nöd för att erbjöda dem ett människovärdigt liv. Meningsfullt stöd är ett regelbundet, månatligt finasiellt understöd.

Med det vill vi hjälpa de faderlösa och de moderlösa barnen. I första linjen är det fädrerna som mördas eller stupar. När familjeförsörjaren saknas är familjen hänvisad till understöd och hjälp. Kurdiska kvinnor utan utbildning kan omöjligt förtjäna till livsuppehälle till sina barn och sig själv, eftersom dels den sociala strukturen inte tillåter det och att det ej heller finns några arbeten.

Vi vill hjälpa föräldralösa som blivit berövade sina släktingar eller vänner. De barnrika familjerna på landet lever själva under existensminimum, så att ännu ett barn medför en ytterligare belastning.

Vi vill hjälpa barn vars familjer som genom kriget råkat i nöd genom fördrivning, byförstörelse eller massakrer.

Vi uppmanar Er att hjälpa de nödlidande barnen i Kurdistan. Mest menigsfullt kan det vara att ge ett bidrag regelbundet så att barnen och familjerna som de växer upp hos kan få ett understöd varje månad. Vi står hela tiden till förfogande för alla gåvogivare för vidare information.

Bidrag till projektet "Föräldralösa och nodlidande barn i krig" kan sättas in postgiro för HEYVA SOR A KURDISTANÖ under rubriken "Barnprojektet"

Var snäll avskilj här!
.........................................................................................
¤ Jag vill prenumerera på "ROJA KURDISTANÖ"
Årsprenumerera för fyra nummer kostar för icke medlemmar 80 kr.
Medlemmar i Kördiska Röda halvmånen betalar hälften alltså 40 kr.
Betalning sker till postgiro 22 86 76 - 3
Namnoch förnamn................................................................
Adress............................................................................... Ort...................................................................................

EN FÖRTECKNING ÖVER KRIGET I KURDISTAN

November och december 1993 IHDs (människorättighetsföreningens) förteckning över 1993.Strider mellan kurdiska gerillastyrkor och turkiska armén och byvakter(en gren av turkiska armens spesiella-styrkor): 3758 har dött. 1490 har sårats.723 (var av 33 barn ) har dödats på följande sätt: 510 personer har mördats av "okända förövrare" (6 av dem är journalister och åtta är tidningsdistributörer.) 135 har avrättats på ett icke-juridiskt sätt(summariskt) .28 har försvunnit 171 har dött under tortyren.Dessutom 874 byar har förstörts 51 journalister och författare har rresterats och har utsatts för tortyr 260 upplagor av tidningar och tidskrifter har beslagstagits 33 Tidningsägare, redaktionschefer och reporter fick sammanlagt 231 års fängelse och 10 miljoner SEK. 4 partier (SP, HEP, ÖZDEP, STP) OCH 38 föreningar har förbjudits.

Enligt den förteckning som Turkiets inrikesminister Nahit Mentese uppgav den 21.11.1993 har 4200 människor dödats under 1992. Slutsatsen av dessa förteckningar visar att kriget i Kurdistan har blivit värre. I genomsnitt dödas 20 människor om dag. Den turkiska armén försöker med alla medel avfolka Kurdistan. Byar förstörs och människorna tvångsförflyttas. Enligt IHDs undersökningar har 1,7 miljoner människor har blivit flyktingar. Medlemmar av IHD (människorättighetsföreningen), politiker, journalister och medlemmar av olika demokratiska rörelser har utsatts för attacker från turkiska armén, polis och kontragerilla. Miljarder USA dollar satsades på kriget 1993 och kurdiska, och turkiska folkets ekonomin har uppnåt en katastrof läge. Kurdiska Röda Halvmånen är oroad om att kriget kommer förvärras framöver och vi står inför akut hjälp från demokratiska kretsar och regeringar till civilbefolkningen i Kurdistan.

1) Under kontrgerillans attacker har 75 personer dött och 67 personer har sårats: 01.11.1993:Diyarbakir:Cengiz Oruc (25) och I.I. (10) har mördades.
03.11:Diyarbakir:Fahri Coskun och Abdullkadir Özcan mördades.
06.11:Urfa: Eyup Gökoglu, Apotekare och DEPs lokalaledare mördades.Batman: M. Can
Sezgin mördades. Diyarbakir: A.T (17) och A.S (13) sårades.
07.11: Ankara: Major Ahmet Cem Ersever, en av den turkiska kontragerillans högsta
chefer, dödades p g a inrestrider. Diyarbakir: Solgun Tekin mördades under en
bön i moskén.
09.11:Kozluk: Hatip Acar mördades, Mahfuz och M.Besir Acar sårades.
11.11:Diyarbakir: Hamdullah Tektekin knivhögs och skadades svårt.
12.11:Diyarbakir: Abdulkadir Selanik, Seyhmus Avci, Necmettin Erhansoy svår
skadades.
13.11:Antep: Nurgul Balcioglu lokalägare till tidningen Sabah skadades svårt i en
väpnad attack.
14.11:Diyarbakir: En student vid namn Seyhmus Adiyaman skadades svårt i en väpnad attack.
15.11:Sirnak: Abdullah Dogan mördades.
17.11:Tatvan: Muhsin Alatas möradades i byn Uranis. Diyarbakir: Abdullah Uyunbas
och Abdurrahman Cansever mördades. Mehmet Zeki Cansever sårades.
18.11:Diyarbakir: Cemal Suslu (23) och A.H. Guclu mördades. Suruc:Huseyin Alkis
mördades. Adana: Utbildningsrektorn Naif Özdemir sårades i en väpnadattack.
19.11:Diyarbakir: Seyhmus Adiyaman som skadades tidigare i en strid avled senare på sjukhuset.
20.11:Diyarbakir: Esref Pervari mördades, Munir Ezer, Huseyin och Resul sårades.

Batman: Kamuran Kanas mördades.

21.11: Batman: Mustafa Yildirim mördades. Cevrimova:Orhan Yildiy sårades. Urfa:Kadir Ipeksumer, som sårades svårt i en väpnadattack, avled på sjukhuset.
Diyarbakir: Orhan Yildiz mördades.24.11: Midyat: Vice borgmästaren i Sögutlu mördades. Diyarbakir: Salih Esin, Ubeydullah Can, Mehmet Sevinc och Ahmet Alic mördades. Ahmet Arik, Mehmet  Ilhami, Esref Polat, Huseyin Arslan, Musa Yilmaz och B.K (6) sårades i olika  väpnade attacker. Sirnak: Celalleddin mördades. 25.11: Diyarbakir: Mehmet Dogru mördades. M.A (15) sårades. 26.11: Batman: Ramazan (43), Abdurrahim (29) , Zeki Budak (18), Selim Ruzgar (17)  Mahmut mördades, Murat och Abdullah Sapanca sårades.Diyarbakir: Mahmut Kavut, Bedrittin, Enez Gungör Seyhmus och Remzi Kahraman, Husezin Akbudak  och Sait Demsirtop sårades. 27.11: Diyarbakir: Studenten Serpil Bilek mördades. 28.11: Batman: Nuri Coban (42) och Salih Elikel mördades. 29.11: Bitlis: Kontragerillan mördade fem bönder i byn Kers i Ahlatprovinsen. Van:  Özgur Gundems distributör Adnan Isik sårades svårt i en väpnadattack. 30.11: Batman: M. Raci Degirmenci (30), och Mehmet Gökmen mördades.Van: Adnan  Isik som sårades svårt i en väpnadattack, avled senare på sjukhuset. 01.12: Diyarbakir: S.Y. (15) som var tidigare Özgur Gundems distibutör knivhögs och  han förlorade ett finger. 02.12: Batman: Aydin Eroglu som arbatade i olje raffinaderi mördades. 03.12: Batman: Mehmet Nuri, Selahattin Özdemir och Talip Topsuz mördades. 04.12: Diyarbakir: Veysi Aslaner skadades svårt . Batman: Ahmet Karabulut som var  medlem till HEP mördades. 06.12: Batman: Nära staden hittades ett oidentifierbar lik. 07.12: Diyarbakir: Özgur Gundems distributör Y.Y (16) knivhögs och skadades svårt. Özgur Gundems distributör Mehmet Gencer (49) mördades. Mardin: Seyhmus  Gencer mördades av två personer i byn Derikin Ayli. 08.12: Batman: Esat Gunay mördades. Diyarbakir: Burhan Ates, Abdullkadir Tekin  och Seyhmus Narin mördades. Huseyin Gunduz, Mehmet Cicikiz och fyra personer som inte har identiferats sårades i en väpnadattack. Derik: Sadettin Dörtyaman knivhögs och skadades svårt. 09.12: Batman: Sadik Baris sårades i en väpnadattack. Diyarbakir: Sadrettin Aydin, Sukriu Tavsan, Sedat Akinci, Bulent Gul, Recep Elbahadir mördades, Osman  Sener och Ercan Bahadir sårades i en väpnadattack. Adana: Durmus   Zumrutyaprak mördades och sju studenter sårades.

10.12: Diyarbakir: Hasan Erhakan och Naim Efe mördades, Ihsan Celik, Ramazan
Tadver, Mehmet och Sadiye Durmaz, och R.T. (17) svårt skadades.
11.12: Diyarbakir: Studenterna F.D, F.Y och N knivhögs och svår sårades.
20.12: Diyarbakir: Imamen Mehmet Elcicek mördades.
21.12: Diyarbakir: Veysi Kortaks lik hittades vid floden Dicle.
22.12: Diyarbakir: Två affärsmän attackerades , Tahir Tevgul och Hasan Ates sårades.
23.12: Diyarbakir: Studenten R.A. (17) sårades i en väpnadattack.
24.12: Batman: Salih Bozcu (27) mördades. Bingöl: Zeynel Keskin mördades
26.12: Silvan: Remzi mördades i en väpnadattack.Diyarbakir: Två personer sårades
i en väpnadattack.
28.12: Adana: Två lik hittades i ett apelsin fält. Diyarbakir: Salih Korat som tidigare
arresterades och hotades till livet mördades i polistationen.
29.12: Bismil: Salih Kortak som tidigare hotades till livet mördades senare.
30.12: Diyarbakir: Ayhan Dogan (22), Mehmet Kaynar och Mehmet Akcamli
mördades.
31.12: Van: Mehmet Acar (18), mördades i en väpnadattack. Diyarbakir: Läraren
Mehmet Dayan (60) mördades. Batman: Sirac Cengiz (27) mördades i en
väpnadattack. Mardin: Ali Altindag som sårades i en attack ligger i koma.
2) Döda och skadade i militäroperationer:
04.11: Lice: Under Lice massakern har Kudret Ergin (20) sårats och avled senare på
sjukhuset. Hakkari: Under anfallen mot staden har ett barn sårats.
05.11: Mardin: Efter militärers anfall mot fångarna i fängelset har Ahmet Akman och
Bakkaya sårats allvarlig. Kurtalan: En soldat led av depression och därefter
begick självmord.
08.11: Mus: När fyra bybor var på väg till byn Eralan besköts de av turkiska soldater
Adem och Fadil Baran dödades och Vahdet Yalcin skadades. Uludere: Lezgin
(25), Naime (27), Mesut (9), Mehmet (6) och Kenan Özgun dödades, Necime,
Nazmi, Teybet, Fatma, Sabiha, Huseyin, Tahsin och Mehmet Özgun sårades
efter turkiska soldaternas beskjutning. Agri: Under anfallen mot byn Tonekrak
har Necibe Karanfil sårats.
11.11: Bingöl: Soldaten H.K sköts av sin officier p g a att han gjorde motstånd
när officieren ville tortera en 70 åring bybor.
17.11: Sirnak: Efter bombarderingen av byarna Berti och Serefiye dödades Sahabet Vural och Zeynep Vural, M. Guri och hans son har sårats.
11.18: Diyarbakir: HEP gamla Ergani borgmästares bror Huseyin Demiroglu mördades
av byvaktar.
26.11: Van: Attacker mot byborna i byarna Beyazdan och Xirrabe Sorik resulterade att
ett barn svår skadades. Bismil: Mahmut Cakmak och Seyhmus mördades i byn
Birik av turkiska militärer.
27.11: Cizre: Attacken mot staden resulterade Behiye Kizilkayas död, Salih och Kadri
Kizilkaya svårt skadades.
08.12: Diyarbakir: När ett brudpar var på väg till byn Uctepe attackerades de av
soldater och bruden sårades.
10.12: Igdir: Flera människor sårades när byarna Tacirli och Huseyin Kent attackerades
av arméstyrkor. Ankara: Den turkiske generalen Bahtiyar Aydin mördades tillsammans med sin livvakt p g a inre utrensningar inom den turkiska armén.
10.12: Igdir: Isa Kocabas har mördats när soldaterna attackerade byn Tacirli. Hans kropp bands med kädja bakom en pansarvagn och kördes omkring staden, för att statuera exempel.
16.12: Kiziltepe: Begravningen på gerillasoldaten Ziver Agaoglu som mördades
28.11.1993 attackerades av turkiska militärer och hans farbror Ömer Agaoglu
sårades.

17.12: Siirt: Under regeringssoldaters attack mot byn Beleke, mördades M.Sait Elmas.
19.12: Kars: I byn Alakvise bands Bedrettin Cengiz fast bakom speciellastyrkornas
jeep och släpades han och blev svårt skadad. Bursa: Två personer skadades
och arresterades efter det att de inte hade stannat vid en vägspärr.
21.12: Diyarbakir: Tre barns modern Nazime Ekinci och även hustru till en gerilla,
sårades av militärer tillsammans med sina svärföräldrar i byn Cinar.
22.12: Södra Kurdistan: Efter en flygräd av turkiska flyggvapnet mot Kani Masi
området mördades 18 civila bybor. Diyarbakir: Vid en väg kontroll uppstod
skottväxling mellan poliser och fulla officerrare en officer dog vid namn Levent
Sevilgen och Adnan Oyan skadades.
24.12: Adana: Två skol elever vid namnen Ahmet Sapmay och Mustafa Akis krossades
under en pansarvagn.
26.12: Mardin: I byn Dargecit misshandlades 60 åring Ali Coskun till döds av speciella
styrkor, speciella styrkorna slet sönder hans frus kläder och hälde bensin på
henne och blev svårt brändskadad. Och samtidigt under tortyr bröt man sönder
armar och ben på Ramazan Seyhan. I¤dir: Efter att byn Melekli bränds ner av
soldater, öppnades det eld mot en minibuss dödades Huseyin Duman (51), Ismail
Gul (53), Fesih Kaya (41), Abdullahadi Igdem och Ibrahim Özer (30).
28.12: Istanbul: Efter det att polisen öppnat eld mot en minibuss dödades Yakup
Okumus (34) och Osman Tarlaci.Cizre: Efter det att byn Kerase sjutits med
tungavapen dödades Mehmet och Teybet Sevgi, Resie och en oidentifierad
och fyra skadades.
3) Döda och sårade i militära strider:
04.11: Diyadin: På striden i byn Tujibazar mellan byborna och byvakterna dog en
byvakt, fyra bybor och en byvakt sårades.
06.11: Sirnak: Striden mellan gerillasoldater och byvakterna i byn Dole i provinsen
Beytusabap dog Tahir, Ismet Ecer och hans hustru, och sju byvaktar sårades.
Tarsus: Gerillasoldaten Sevinc Celik begick självmord för att hon inte ville bli
tilfångad av turkiska militärer.
09.11: Diyarbakir: Striden i byn Duderya i stadkretsen Kulp dog två turkiska militärer
och fyra militärer sårades.Cungus: På vägkontrollen i regionen Sakaltutan
uppstog strid mellan gerillasoldater och militärstyrkor, en officier, en militär och två
av speciella styrkor sårades. Mus: Turkiska militärer hamnade i en bakhåll på områden
mellan Kulp och Mus, och 15 turkiska militärer dog. Sirnak: Gerillasoldater
attackerade militärpostering i Maden, en gerillasoldat dog och fyra gerillasoldater
sårades.Siirt: På vägkontrollen i regionen Pervari dog två turkiska militärer
och fyra militärer sårades.
10.11: Dersim: Åtta turkiska militärer dog på striden i byn Smailka. På stiden nära bron
Pax dog 19 turkiska militärer. Kozluk: Åtta turkiska militärer dog på striden i
regionen Kozluk.Silopi: 26 gerilla mördades i regionen Mala Revani.
11.11: Catak: Attacken på militärstationen i Sminas dog fyra turkiska militärer. Cukurca: Striden på området Sivritepe dog 16 turkiska militärer och sju militärer sårades.
12.11: Agri: En polis dog under en polisoperation.
13.11: Agri: Polisen attackerade en lägenhet, en polis och tre civila dog, och tre civila
sårades. Mazidag: Striden på området Mazidag dog fem turkiska militärer,
22 militärer och byvaktar sårades.
16.11: Diyarbakir: Fem gerillasoldater dog på striden i byn Hevadan.
18.11: Iskendurun: Två polis och en civil sårades på striden i Esenyurt.
20.11: Siirt: Striden på nära området Bayban dog elva gerillasoldater. Batman: Tre av
speciella styrkor och en kommisarie sårades udner striden på nära området Saxbe.
Efteråt arresterade turkiska militärer Kamuran Kanas och senare mördade
honom, och bombade Abdullah Adils lägenhet. Midyat: En person sårades
under strider i byarna Yolbasi och Kayalipinar.A Agirman (byfogde) och Muhsin
Acuns (byvakt) byar ödelas. Kars: Mehmet Canpolat och Zahir Can dödades av
gerillasoldater i staden Digorun med anledningen av att de samarbetat med den
turkiska staten. Silopi: Turkiska militärer attackerade byn Kutnis och öppnade
eld från pansarvagnen och det orsakade Hesin Gurcis död. Midyat: Två
personer sårades under striden i byn Kayalipinar.
22.11: Cukurca: Gerillasoldater attackerade pattrullen i Kinyanis, åtta gerillasoldater,
en militär, och en byvakt dog, och tre byvakter sårades.
23.11: Hakkari: 17 turkiska militärer, en byvakt och två gerillasoldater dog under
striden i regionen Kinyanis. Gerillasoldater attackerade pattrullen på närheten
av Semdinli, åtta KDPs gerilla som vaktade patrullen dog och sju KDPs gerilla
tillfångades. Sirnak: Strider på områdena Mergonan, Tirjan och Gire Niske dog
33 turkiska militärer, fem gerillasoldater och en byvakt.
24.11: Adana: Attacken på området Incirli dog en officier, tre officier och två militärer
sårades. Sirnak: Striden på nära berget Herakol och kol gruva dog 33 turkiska
militärer.
25.11: Hazro: Striden på området dog en av byvakternas högsta chefer Hako ( Hakki
Bittikci) och två gerillasoldater. Bingöl: En militär och sex byvakter dog i striden
på området Yedisu. Idil: Gerillasoldaten Ö. Faruk Aslan, byvakterna Sait
Durmus och Yusuf dog under striden i byn Babekir. Batman: Gerillasoldater
attackerade polisstationen, polisen Serdar Selcuk dog och polisen Mehmet Öcal
sårades. Botan: Striden som fotsatte flera dagar i regionen Bestan dog 50
turkiska militärer, fem gerillasoldater och sju gerillasoldater sårades.
6.11: Cizre: På striden mellan området Cizre och Sirnak dog 13 turkiska militärer.
Diyarbakir: Två gerillasoldater dog under striden i byn Hanserli.
28.11: Mersin: En polis och en civil sårades under attacken på polisstationen.
Malazgirt: Turkiska militärer attackerade byn Gulagi, en gerillasoldat mördades,
en gerillasoldat sårades och sedan tillfångades.
29.11: Sason: M. Serif Celik sårades i en väpnadattack.
02.12: Dersim: Striden på området Kutu Dere dog fyra gerillasoldater.
04.12: Siirt: Striden på nära området Eruh dog två turkiska militärer och nio turkiska
militärer sårades.
05.12: Siirt: Gerillasoldater attackerade militär-pattrullen i Okkular, tre militärer dog, två officier
och sju militärer sårades.
07.12: Diyarbakir: Fem turkiska militärer och en gerillasoldat dog under striden i byn
Nerup.
08.12: Bingöl: På striden i byn Adakli dog en officier, två turkiska militärer och två
gerillasoldater, och fem turkiska militärer sårades.
09.12: Siverek: På striden i byn Uzuncuk dog två gerillasoldater, en gerillasoldat
sårades och sedan tillfångades av turkiska militärer. Semdinli: Sex byvakter
dödades och en byvakt tillfångades av gerillasoldater. Silopi: Striden på
området Kaniya Rej dödades gerillasoldaten Akif och tre gerillasoldater sårades.
11.12: Urfa:  
15.12: Erzurum: Striden på området Gumo Iso dödades en gerillasoldat och tre turkiska militärer sårades. Hakkari: Gerillasoldater attackerade batoljonen på området Desta, tre officier och 15 turkiska militärer dog. 
21.12: Batman: På en attack mot turkiskastyrkor dödade gerillasoldater nio turkiska
militärer.
23.12: Balikesir: Polisen Huseyin Topla dog under striden i staden centrum.
24.12: Tatvan: Sex av speciella militära styrkor dödades under striden nära staden.
27.12: Mardin: Striden på nära området Derik dog en av byvakternas chefer Idan
Dinc, en officier, tre turkiska militärer och fem gerillasoldater.
29.12: Mardin: Tio turkiska militärer dog under striden i byn Xurs.
30.12: Sirnak: Gerillasoldater attackerade brigad och polisstationen i Idil, tre poliser
och fyra turkiska militärer dog. Siirt: Gerilla soldater attackerade pattrullen i
Akincilar , en officier och fyra turkiska militärer dog.
4) Bombarderingar:
09.11: Hakkari: Byn Ogul bombades och en stor del av byn förstördes, i byn finns 650 hus. Byarna: Bergen Are, Marinos, Kutus, Belen, Binevs och byn Mirjin bombades och en stor del av de förstordes. Byn Ziravik bombades och tio bybor dödades. Kulp: Byn Duderya bombades med helikoptrar.
10.11: Södra Kurdistan: Regionen Behdinan bombades med turkiska stridsflyggplan
och det resulterade sju bybor död.
16.11: Sirnak: Byarna Bertuh och Serefiye bombades.
19.11: Silopi: Gerillastyrkor bombade olje ledningen i regionen Ravin och den
förstördes.
21.11: Agri: Berget Agri bombades av turkiska stridsflygplan och en stor del av skogsområdet
brändes ner.
22.11: Sirvan: Områdena Baykan och Kozluk bombades med turkiska stridsflyggplan.
24.11: Diyarbakir: Skogs områdena i regionerna Kulp och Bedikan bombades och
brändes ner. Berget Agri bombades med turkiska stridsgsflyggplan.
26.11: Agri: Do¤ubeyazit centrum bombades av turkiska säkerhetstyrkor fem gånger.
29.11: Agri: Berget Agri bombades.
02.12: Södra Kurdistan: Turkiska krigsflyggplan bombade PKKs läger och tre civila
mördades.
06.12: Agri: Regionen Migtepe bombades.
07.12: Cizre: Berget Gabar bombades med helikoptrar.
08.12: Bingöl: Byarna Ineka, Ilbey, Karer och Meksuka bombades, flera hus förstördes
och många människor sårades. Kulp:
20.12: Cukurca: Södra Kurdistans gräns område och regionen Avsin i nord Kurdistan bombades med
helikoptrar.
21.12: Erbil: Regionen Durji i södra Kurdistan bombades med stridsflyggplan.
Nyhetsbyrån (Anatolia) uppgav att 200 gerillasoldater dödades och gerillastyrkor
medgav att det är en lögn.
25.12: Hakkari: Byarna Oramar, Boze och Deita Babe bombades.
28.12: Diyarbakir: Berget Kursunlu bombades med strids helikoptrar.
5) Kurdiska gerillansaktioner:
01.11: Erzurum: Gerillasoldater attackerade byn Cicekli, två personer dog och sex
personer sårades.
02.12: Hakkari: Gerillasoldater gjorde en vägkontroll och tillfånga togs tio byvaktar.
06.11: Dersim: Yasar Canturk och Mustafa Uc dödades i provinsen Pertek av
gerillasoldater med anledningen att vara agenter. Diyarbakir: Partiet SHPs
borgimästare Hayati Kahraman som tillfångades av gerillasoldater frisläpptes den 21. 10 .1993.
Istanbul: Kontragerillan Hasan Celik dödades.
Sirnak: Kontragerillan Huseyin Aric dödades i stadprovinsen Idil. Batman:
Kontragerillan Ekrem dödades. Adana: Agenten Bayram Inci dödades.
09.11: Diyarbakir: Gerillasoldater bombade flyggare lokalen, fem officier och två
militärer sårades. PKK förklarade att de ska fri släppa 19 turkiska militärer som
tidigare tillfångades.
20.11: Kars: Mehmet Canpolat och Zahir Can dödades i byn Digorun av gerillasoldater.
21.11: Diyarbakir: Pensionär underofficer Adil Turgut dödades. Adana:

24.11: Adana: Agenten Hayrettin Özbay dödades i Ceyhan.
25.11: Istanbul: MHPs lokal "Bizim Ocak" bombades och Hakan Isik dog.
26.11: Sirnak: Ingengören Mustafa Ongun som tillfångades av gerillasoldater i den 12.
oktober frisläpptes.
29.11: Batman: Kontragerillan Salih Elikci dödades.
04.12: Batman: Huseyin Yigit dödades i byn Behirgiz. Igdir: Gerillasoldater frisläppte
fyra turkiska militärer som tillfångades tidigare i den 21.08.
07.12: Hakkari: Fyra turkiska militärer som tillfångades av gerillasoldater i den 30.07
frisläpptess.
08.12: Sirnak: En person som tidigare har varit med på operationer tillfångades av
gerillasoldater.
27.12: Bingöl: Gerillasoldater attackerade stadprovinsen Adakli , Cemal Kocpinar dog
och en person sårades. Van: Gerillasoldater gjorde en vägkontroll och
tillfångade en major i turkiska armén.
30.12: Diyarbakir: Officieren Bakir Kurt dödades av gerillasoldater.
6) Dödade under tortyr i häktet:
01.11: Cizre: Tajdin Mendil, Haci Kayasiy, Serbest Sala och Nusret Selimoglu hittades
död efter fyra dagars arresteringstid.
15.11: Sirnak: Abdullah Dogan som hade arresterades tidigare hittades död nära
Temer. Cinar: Kemal Canpolat som arresterades tidigare mördades och hans
lik överlämnades till sjukhuset. Dicle: Mehmet Yasar som arresterades i byn
Kursunlu hittades död.
16.11: Under tre månader mördades 21 personer under tortyr i städerna Diyarbkir,
Bitlis, Mardin och Cizre.
28.11: Batman: Efter åtta dagars arresteringstid överlämnades Felit Erins lik till hans
familj. Mersin: Abdurrahman Ibni, Sakir Ibni och Celal Yaniks lik hittades vid
Tarsus Adana vägen.
05.12: Diyarbakir: Yilmaz Dogru dog under tortyren i fängelset.
10.12: Diyarbakir: M. Salih Ikincisoy som arresterades tidigare av polisen hittades
senare död.
15.12: Cizre: Ömer Dal och Osman Akilin som arresterades i Kasrik av turkiska militärer
hittades senare död.
24.12: Mardin: Sinan Erdem och M.Hadi Can hittades död fem dagar efter att de har
arresterats.
26.12: Mardin: Ali Coskun , bybor torterades i byn Dilan av speciella styrkor, han dog under tortyren.
28.12: Sirnak: Nafiz Mete (35) och Selahaattin (20) dog under tortyren i polisstationen.
30.12: Diyarbakir: Ö. Gundems distributörer S (13), F.A (15) arresterades och,
torterades under tre dygn och deras 720.000 TL. konfiskerades.
31.12: Hakkari: Zeki Yalcin som hade arresterats tidigare hittades död utanför staden.
7) Avrättningar utan rättegång utförd av turkiska säkerhetsstyrkor:
01.11: Mardin: Zafer Akkurt, H. Durkan, Mehmet Kavakcioglu, Suleyman Ali, Aydin Ali
och två personer till mördades i byn Celik.
10. 11: Mus: Mahmut Acar, Yakup Tetik, Alican Öner, M.Emin Bingöl och tre personer till
som ville ta sina privata saker från byn som tidigare brändes ner skötts i hjäll av
turkiska militärer.
15.11: Agri: DEPs provinsstyrelse medlem M. Yasar Tasdemir mördades på gatan av
poliser.
17.11: Kulp: Turkiska speciella styrkor mördade fem bybor i byn Hemerkan.
22.11: Kiziltepe: En gerillasoldat som tillfångades av turkiska militärer under en strid
sköts i hjäll.
23.11: Istanbull: Polisen attackerade en lägenhet i Maltepe och dödade partiet TIKBs
medlem Sevtap Macit Kolukirik.
25.11: Mardin: Polisen öppnade eld från pansar vagnen på 12 åringen T. Berzan
Kahraman som cyklade och han dog.
26.11: Diyarbakir: Turkiska militärer dödade två personer i byn Birik.
28.12: Istanbul: Polisen attackerade en lägenhet och dödade Selam Dogan och Erol
Yalcin. Batman: Ahmet Sahin (18) sköts i hjäl av polisen.
01.12: Bismil: Speciella tim mördade Mahmut Cakmak, Seyhmus Celik och Haydar
Ciftci i byn Birik.
02.12: Siirt: Militären Mehmet Baykan som är från staden Diyarbakir dödades när han
vaktade patrullen.
03.12: Bingöl: Mahmut Korkuta mördades av polisen.
05.12: Tatvan: Ihsan Karabulut, Behcet Baris, Kasim Oru och Bedrettin Karstay dödades av turkis
a militären vid sjön Nazik.
06.12: Denizli: Adil Karabulut som ursprungligen är kurd mördades den 30.11.93 i
bridagen 11.
09.12: Silopi: En person vid namnet Emin sköts i hjäl vid tullkontrollen Habur.
10.12: Erzurum: Secerattin Ok sköts i hjäl av turkiska militärer i byn Körsu.
18.12: Silopi: Mahmut Cevik (17), Seyhmus Sevik, Resit Direkci och två personer till
sköts i hjäl av turkiska militärer i byn Silip.
20.12: Mardin:
26.12: I¤dir: Speciella tim attackerade en minibuss, Huseyin Durman (51), Fesih Kaya
(41), Ismail Gul (53), Abdulhadi Igdem och Ibrahim Özer (30) mördades.
8) Döda och sårade i bomb- och minexplosioner:
01.11: Maras: Kadir (14), Gönul (12), Mesut (8), Ayhan (6), Yusuf Gökburun och Deniz
Druk dog när de lekte med en bomb som placerades av turkiska militärer i byn
Denizli.
07.12: Batman: Partiet RPs byrå bombades och den förstördes.
08.12: Sirnak: Sju personer färdades i en traktor dog när den körde på en mina nära byn Hacioglu.
09.11: Cizre: Vid en minexplosion nära en internattskola dödades Mehmet Cevik (10)
Hakan Isik (10) och Selim Uyunmaz (8) och ytterligare fyra barn skadades.
10.11: Bitlis: Vid en minexplosion som placerats av turkiska militärer, dödades fem
mindreåriga barn i åldrarna 8-10 år.
12.11: Diyarbakir: Mehmet Baykals affär bombades av kontragerillan och den
förstördes.
13.11: Hakkari: I Yuksekova förstördes en butik tillhörande Alattin Sarkmaz när en
bomb kastades in i hans affär. Batman: Tio byvakter sårades vid en
minexplosion i byn Seki.
20.11: Mardin: I Midyat mellan byarna Ofeler och Toptepe körde en traktor på en mina. Vid explosionen dog två och fyra skadades.
23.11: Sirnak: En soldat miste det ena benet när han klev på en mina i området Giré Sor.
25.11: Silopi: En officier dog när hans bil körde på en mina i området Camkar.
28.11: Agri: Ett kontor tillhörande ordföranden för advokatförbundet i Agri bombades.
Kahta: En bil tillhörande Egitsen fackets styrelse medlem Refika Kökver förstördes i en bombexplosion.
06.12: Midyat: Sex byvakter dog när deras minibuss körde på en mina.
08.12: Bismil: En molotovcoktail kastades in i en bostad tillhörande lokalordförande för
Refah Partiet, tre personer skadades.
10.12: Siirt: Mehmet och Ahmet Sen dödades vid en minexplosion i byn Erenkaya. Enligt uppgifter hade denna by vägrat om att ingå i turkiska arméns byvaktstyrka.
09.12: Batman: En bil tillhörande Recep Imer sattes i brand.
11.12: Silopi: En militär pansarvagn körde på en mina och förstördes. Inga uppgifter om döda och
skadade har nått oss.
17.12: Siirt: Ramazan Akca, Mehmet Karalu och Selim Akkay dog när den minibuss de färdades i körde på en mina nära kretsstaden Eruh. Elazig: Mellan byarna Arica och Erimli körde en buss på en
mina. M. Resit Guntekin och Mehmet Horal dog,
Ömer Cecen, Riza Özgenc, Yusuf Taysali, Saiit och Selahattin Yilmaz, Haci
Yurttas och Sefer Duyu Sehner sårades. Adana: Sadattin Butbal, Sabaz,
Adnan Kesler och ytterligare tio personer skadades vid en bombexplosion i stadsdelen Denizli.
18.12: Mardin: I byn Xoxê dog två byvakter vid en minexplosion.
22.12: Diyarbakir: M. Nuri Senol (18) och Seyfettin Turgay dog i en bombattack mot
gymnasieskolan Ziya Gökalp.
24.12: Diyarbakir: Zubeyde Karaaslan och två pojkar i tolvårsåldern skadades i en bombattacak mot
en butik. Ankara: En bomb exploderade i Nationella Aktions-
partiets kontor.
25.12 Mardin: Mahmut Alp och Mahmut Akbulut skadades vid en minexplosion i Midyat. Diyarbakir:
En bomb exploderade i en studenthem.
27.12: Diyarbakir: En affärsbutik tillhörande Murat Tur utsattes för en bombattack.
29.12: Bismil: Fevzi (55) och Sakine Öncel (50) dog i en bombattack mot deras bostad.
31.12: Diyarbakir: 22 personer skadades när en bomb exploderade i matsalen på Dicle - Universitet.
9) Arresteringar:
01.11: Siirt: 150 personer arresterades i Baykan i Siirt provinsen och i centrella Bitlis.
Bitlis: Studenten K.Y. arresterades. Adana: Emin och Metin Dayan, deras gäst
Emin Toprak arresterades i Ceyhan.
02.12: Mardin: I byn Meskan arresterades Husnu Akcay (byfogde), Muhyettin Akbulu,
Abdurrahman Celik, Serif Atay och Esat Bulanim.
03.11: Bismil: I byn Savuslu, Ömer Aydin, Ihsan Ekin, Fahri Karatoprak, Enver Elitas,
Murat Yuksel, Hasan Yildirim och fem personer till arresterades. Diyarbakir:
I Cinar i stadprovinsen Diyarbakir , Ferat Arzu, Kemal Canpolat, Veysi Ekinci,
Hamit och Halim Akgun arresterades. Manisa: I stadkretsen Salihli, Cahit Akin,
Husamettin Bozyel, Hasan Özdemir och Hikmet Ecer arresterades.
04.11: Istanbul: Guler Kucukemre, Sakine Kana, Idris Yigit, Cetin Coskuner, Niyazi
Kibaroglu, Serkan Akyildiz, Adil Erdogan och ytterligare två personer arresterades. Mus: Tre personer arresterades i byn Pereza. Malazgirt: 31 personer arresterades.Hakkari: En person arresterades.
05.11: Erzurum: 15 personer arresterades i Hinis. Cukurca: 90 byvakter som överlämnade sina vapen till staten arresterades.
06.11: Bitlis: Abdulbari, Abdulhadi, och Cuneyt Tunc, Cevdet Karaca, Ertekin Tunc
och Sirecattin Kacar arresterades i stadkretsen Tatvan.
07.11: Mersin: Naciye Karaaslan, Hidir och Aziz Kaya, Ilhan Cesur, Mefin och Nurettin
arresterades. Mardin: Orhan Diyadin Seydaogullari arresterades och hans bror, Mesut Seydaogullari
har varit försvunnen.
08.11: Agri: Salih Özturk som är pappa till gerilla-kommendanten, Zeki Özturk arresterades.
09.11: Cizre: Aslan Gelmez arresterades. Sason: Abdurraahman Kilic arresterades.
Antalya: U.IC. arresterades. Istanbul: Halil Ecevit arresterades.
10.11: Istanbul: Orhan Avdas, Ayhan Medeni, Hamdullah Sabri och Halise Avres arresterades. Siirt:
Studenterna, Senol Gunes, Mustafa Artac, Fahrettin Alminbay,
Sirvan Gezen, Sultan Urev, Hicran Hatice Sözen och Orhan Turkoglu arresterades. Cizre: Sait Dirinmek, Resit Cici, Cemal och Halil Yildizgören, Dervis Tugar, Abdullhamit Yavaz, Abdurrahman Varol, Abdurrahman Taskin, Halil
Akce och Abdurrahman Karagöz arresterades. Sason: Tre personer arresterades. Viransehir: 39 personer arresterades. Ergani: Dr. Hasan Demiroglu och 16 personer arresterades. Tatvan: 11 personer arresterades. Bitlis: 50 personer arresterades. Izmir: Nio personer arresterades. Mersin:
60 personer arresterades.
11.11: Tutak: Fem personer arresterades. Cukurca: 300 personer arresterades. Kagizman: Mehmet Taskan och ytterligare åtta personer arresterades.Siirt:Sju personer arresterades i byn Heken.
12.11: Viransehir: Fem personer arresterades. Sason: Åtta personer arresterades.
Izmir: 17 personer arresterades. Tutak: Två personer arresterades. Kulp: En
person arresterades.
13.11: Lice: Två personer arresterades. Agri: Sex personer arresterades.
14.11: Patros: 30 personer arresterades. Tatvan: 40 personer arresterades. Mersin:
28 personer arresterades. Cat: Tre personer arresterades. Igdir: Sex personer arresterades. Viransehir: Fyra personer arresterades. Dogubeyazit:

15.11: Kars: 26 personer arresterades i Digor och Aralik. Izmir: 29 personer arresterades. Istanbul: Tuncay Kocali arresterades.
16.11: Hakkari: I Yuksekova, Cukurca och Hakkari greps 24 personer, och i Idil greps 60 personer.
17.11: Kars: 400 personer från byarna Digor arresterades. I Agri grepps 21 studenter och i Igdir och i Kulp grepps sju respektive elva personer. Dessa personer greps i följande städer: Dogansehir (Huzur Demirci), Mersin (Vesfiye Özer, Binnaz Oguz och Mehmet Calis), Istanbul (Abdullah Gökce - far till DEPs lokala partiordförande- M. Halil Tay och Hüseyin Aryuzu).
18.11: Diyarbakir: Advokat Sebahattin Acar och Sinasi Tur arresterades.
19.11: I följande områden arresterades i byarna Heredan och Pirijman 21 personer. Nusaybin: I byn Akarsu 11. Agri: Åtta personer. Izmir: 50 personer. Iskenderun: Nio personer. Ankara: 35 studenter. Diyarbakir: Sju advokater. Egil: 21 personer.
20.11: Agri: Mehmet Sari, Ihsan Emre och Nevzat Emre arresterades. Mus: I Vartinis området arresterades 17 personer. Igdir: Sabri Tabak, Fatma Tabak, Emine Sacir och Nahide Saglam arresterades.
21.11: Istanbul: 21 personer arresterades. Kulp: Seyhmus Aslan och Ibrahi Gunes (57) arresterades i byn Argun.
22.11: Hazro: i byn Keferci 15 personer. I Cizre och Silopi 21 personer arresterades.
23.11: Ankara: Fem kurdiska studenter vid Hacetepe univessitetet arresterades. Idil:
Omkring 200 personer greps i samband med en massarrestering.
24.11: Diyarbakir: Fyra studenter greps. Mardin: Sex anhöriga till DEPs lokala parti-
ordförande anhölls.
25.11: Istanbul, Diyarbakir, Cizre: Advokaterna; Vedat Erfen, Tahir Elci, Niyazi Cem
Mehmet Elci, 18 personer misstänkta för samröre med PKK och 25 anhängare av DHP
(Revulotionära Folkpartiet) greps.
26.11: Trakya: 17 studenter greps. Adana: Omkring 200 personer greps i samband med en
massarrestering. Istanbul: Tre gymnasieelever greps.
27.11: Adana: Omkring 300 personer greps i dem fortsatta massaresteringar. Derik: 14 personer
greps. Elazig: Studenterna Sakine Cici och Fatma Demir arresterades.
28.11: Tatvan: 49 personer greps. Igdir: En tysk utredningsdelagation anhölls i 14 timmar. Bismil: 40 personer greps. Silvan: Borgmästaren Fadil Erdede som gick över till DEP arresterades tillsammans med Remziye Emin. Iskenderun: 15 personer anhölls. Mersin: 60 personer arresterades. Agri: Kemal Em, Yusuf Sure och Allahverdi Gulum arresterades. I Adana och Mersin greps 360 personer i samband med en operation på dagen för PKKs årsdag.

* Enligt ett offentligtgörande från det turkiska justitieministeriet har sedan 1984 418.000
människor anhållits. Endast sedan 1992 har 108.641 människor anhållits. I Turkiet finns 646 fängelser där 21.752 personer är anställda.