Kurdiska Röda Halvmånens verksamhetsberättelse år 2008

Kära Medlemmar,

Kurdiska röda halvmånen grundades år 1993. Nu har det gått 15 år och den Kurdiska röda halvmånen fortsätter med sitt arbete.

Kurdiska röda halvmånen är den första institutionen som hjälper behövande människor i Kurdistans alla fyra delar. Med så många svårigheter och hinder som organisationen har mött, har de aldrig gett upp hoppet att hjälpa behövande människor.

Kurdiska röda halvmånen hjälper de människor i Kurdistan som har varit med om krig, vilket Turkiet har varit skyldigt till och det har även gjort många människor hemlösa. Kurdiska röda halvmånen gör ingen skillnad mellan religion, språk, klass, ras, utan hjälper behövande människor oavsett kön, språk, religion och så vidare. Kurdiska röda halvmånen hjälper de människor, som på grund av Turkiet blivit tvungna att lämna sina byar, där deras hus blivit nedbrända av den turkiska armén, för att kunna bygga nya hus och återvända tillbaka till byarna.

Kurdiska röda halvmånen hjälper fängslade människor som blivit skadade i krig och torterade av den turkiska militären, de som har insjuknat i allvarliga sjukdomar, handikappade och även de människor som har svårigheter att försörja sig själva osv.

Kurdiska röda halvmånen har även andra förbindelser med världshumanitära organisationer och för att göra dem intresserade av kriget i Kurdistan som Turkiet står bakom. Organisationen vill, med hjälp av de världshumanitära organisationerna, hjälpa behövande människor i Kurdistans alla delar.

Kurdiska töda halvmånen samlar in pengar för att hjälpa behövande människor med hälsovård och skickar sitt stöd till flyktingar och till dem som mist sina familjemedlemmar i krig osv.

I projektet ingår det även att röja minor, som har blivit ditlagda av turkiska militärer, som finns placerade runtom i Kurdistans byar och utmed Turkiets gränser mot Syrien, Irak och Iran. Projektet har startats för att många olyckor etc., har skett.  Stöd kommer från Kurdiska röda halvmånen, där vi hjälper olika verksamheter att röja dessa minor. Organisationen har startat ett projekt, där vi hjälper de barn som har mist sina familjemedlemmar i krig osv.

Vi hjälper även fängslade människor, flyktingar och även de familjer som har mist sina barn i krig mot turkiska militärer.

Kurdiska röda halvmånen hjälper även de behövande individer med dagliga behov som drabbas av jordbävningar, översvämningar eller dylikt.

Kurdiska röda halvmånen vill med hjälp av humanitära verksamheter, medlemmar och människor att:

Genom ett månatligt stöd, insamlingar, skatt, offergåvor och så vidare, hjälper organisationen behövande människor genom dess stödmedlemmar och vi är mycket glada att vår organisation på detta sätt aktivt solidariserar sig med sitt folk och andra utsatta folkgrupper i Kurdistan

Vi kommer att bli ännu mer motiverade och starka för vårt folks stöd till de människor som mist familjemedlemmar i krig och flyktingar i Kurdistan.

Genom Kurdiska röda halvmånen kommer vi att rapportera om dess arbete och verksamhet för år 2008 till våra medlemmar. Nedan redovisar vi de stöd som våra medlemmar har bistått med för att hjälpa fattiga människor.

Två gånger i månaden får kommittén för hälsovård i Maxmûr stöd med mat, sjukvård, pengar, tak över huvudet osv.

Var tredje månad skickas 150 Euro till mer än 150 barnfamiljer i norra Kurdistan. Ibland försöker Turkiet att hindra att pengarna når de behövande mottagarna, dess bättre misslyckas Turkiet oftast.

Varje månad skickas det 50 Euro till 30- tals fattiga familjer och till föräldralösa barn i syriska Kurdistan.

Det skickas även 30 Euro per månad till ett trettiotal fattiga familjer i södra Kurdistan.

Dessutom skickas det varje månad pengar till frihetsmödrarna i norra Kurdistan.

Det skickas till och med pengar till fångar via frihetsbyråer i Europa.

Varje månad skickas det även bistånd till de skadade fångarna i turkiskt fängelse. Dock finns det många hinder för att biståndet skall nå fram.

Det skickas även pengar till de byar som finns runt bergområdet Qandil, där den turkiska militären bombar för att komma åt PKK.

Mellan maj månad och juni månad 2008 skickades det ner läkare till Maxmur i södra Kurdistan under 5 veckor för att bedriva sjukvård.

Det skickas pengar till offren för bombmassakern mot yezidiekurderna i Sengal.  

Vi stöder även kampen för kvinnors rättigheter i Iran och Irak.

Ett projekt har startats för iranska kurder i gränsområdet mellan Iran och Turkiet som blivit utsatta för flygbombardemang av båda länderna och därför blivit tvungna att överge sina hem.

En konferens som hölla den 20 december där vi planerade vår framtida verksamhet.

Kära Medlemmar,

Tack vare ert stöd har vi kunnat fortsätta vår verksamhet i Sverige, Frankrike, Danmark, Nederländerna, Schweiz och Österrike med att samla in pengar till fattiga människor i Kurdistan. Det är tack vare våra stödmedlemmars bistånd, som denna förening och verksamhet kunnat fortgå än idag – även om många länder har försökt att förhindra detta som har försvårat vårt arbete.

Vi har alltid haft ett stort förtroende för våra stödmedlemmar från första början då denna verksamhet bildades. Det kommer vi även att ha framöver.

Under dessa omständigheter är ert stöd till fattiga människor och föräldralösa barn väsentligt för oss, och det kommer att bli ett historiskt arbete för oss. 

Med vänliga hälsningar

Kurdiska röda halvmånen

Sverige

Heyva Sor a Kurdistanê xebat a ku 2008 de daye meşandin

Endamên hêja,

Sala 1993 de Heyva Sor a Kurdistanê hatiye damezirandin. Li ser damezrandina Heyva Sor 15 sal derbaz bûn. Di nav van 15 salan de Heyva sor a Kurdistanê gelek astengî dîtin. Şert û astengî her çiqas dijwarbûn jî, Heyva sor a Kurdistanê bi hewldanekî giranbûha, hêz û quweta ku ji endam û gelê me yên qahreman girtibû, ew astengî berteref kirin, îmkan û derfet peyda kirin, alîkarîya ku di nav gel de berev kiribû, ji  gelê me yê ku megdûrên şer û hewcadarîya alîkarîbûn re şand û şandina alîkarîyê berdewame.

Weka ku gelê me jî pê agahdare Heyva Sor a Kurdistanê tekane saziya alîkariye ya Kurdistanê ye. Sazîya me di xebate xwe de heta roja îro, alîkariya ku di nav gel de berhev kiribû, di dema wê de gihande kesên hewcedar re. Em xebatkarên sazîyê, serbilindiya vê yekê dijîn. Em spasdarê endam û gelê me yê ku di rêya Heyva sor a Kurdistanê re alîkarî ji bo gelê Kurdisdan yên muhtac re şandine.

Endamên hêja,

Em xebatkarên Heyva sor a Kurdistanê ji endam û gelê me yên ku di rêya Heyva sor a Kurdistanê alîkarî ji kesên mexdûrên şer û kesên hewcedar re dişînin daxwaz dikin ku, ji bo ku di dema pêş de em xebatekî rêk û pêk bidin meşandin û hîn bêtir bikaribin alîkarî ji kesên hewcedar re bişînin, pêwistî ya me, bi rexne, pêşniyar û beşdariya we endamên me yên hêja heye. Em hemû bi hev re hêz û bi quwetin.

Di şandina alîkarî ya aborî û tenduristî yê ji gelên me yên hewcedar re, Heyva Sor a Kurdistanê ya Swêd û Heyva sor a Kurdistanê yê welatê din, bi hevre kar daye meşandin.

Di xebata sazîyê de her çiqas astengî û kêmasî derketibin jî, ji gelê meyê mexdûrên şer û kesên hewcadar re alîkariyên ku me şandine, wiha dikarin rêz bikin:

1.      Ji du mehan carekê ji bo Komîteya Tenduristî ya Kampa Mexmûrê alîkarî bi rêk û pêk tê kirin.

2.      Di çerçoveya proja zarokan a bakûr ê Kurdistanê de ji bo 150 malbatê, ji her malbatê re heyvê 50 euro alîkarî tê dayin.

3.      Li başûrê Kurdistanê ji bo mexdûrên şer û êtîman, her meh bi rêk û pêk ji bo 30 malbatê, ji her malbatê re mehê 50 euro tê şandin.

4.      Li başûr rojavayê Kurdistanê (Suriye) her meh bi rêk û pêk ji bo 30 malbatê, ji her malbatê re mehê 50 euro tê şandin.

5.      Pêwistiyên Dayikên Aştiyê bi rêkûpêk her meh tên pêşwazî kirin.

6.      Bi rêya buroya Azadî pêwistiyên girtiyên li Ewropayê tên pêşwazî kirin.

7.      Pêwistiyên gaziyên şer ên girtî tên pêşwazî kirin.

8.      Ji bo mexdûrên tevkujiya Şengalê, di çerçoveya kampanyaya alîkariyê ya bi hevkariya Yekîtiya Êzîdiyên Kurdistanê û Hereket a Îslamî ya Kurdistanê, alikariya ku hate berhev kirin bi rêya komîteyekê ji mexdûran re hate şandin.

9.      Ji bo malbata serokê rêxistina mafê miovan a rojhilatê Kurdistanê ku hatibû qetilkirin bi rengekî sîstematîk alîkarî tê dayin.

10.   Ji bo gundên Qendîlê yên ji aliyê dewleta tirk û îranê ve hatin bombebaran kirin alîkarî hate dayin.

11.  Di çerçoveya xabatên projeya tenduristiyê de hewldana ji bo pêşwazî kirina pêwistiyên gelê me yên tenduristiyê didome. Di mijdar a 2008'an de zêdetirî 2 ton pêdevîyên tibî ji başûrê Kurdistanê re hatin şandin.

12.  ji bo kedkarên tenduristiyê û hekîmên kurd yên li Ewropayê dijîn resepsiyonek hate dayin.

13.  Projeya şandina alîkarî yê ji bo gelê me yên ku li rojhilatê Kurdistanê bi darê zorê hatine koçberkirin re li ber bi dawiyê ye û di demeke kin de emê dest bi gihandina alîkariyê bikin.

14.  Saziya me bi konferansa di 20'ê Kanûnê de pirsgirêkên xwe guftûgo kirin û ji bo derbaskirina van pirsgirêkan plansaziyeke bi hêz hate amade kirin.

15.  Di navbera Gulan û Hezîran a 2008'an de di 5 hefteyan de komeke ji doktoran bi pirsgirêkên gelê başûrê Kurdistanê ve mijûl bû. Her wiha têkildarî pirsgirêkên tenduristiyê yên li herêmê lêkolînek hate kirin. Di tevahiya hefteyekê de li kampa penaberan a Mexmûrê xizmeta tenduristiyê hate dayin.

 Xebakkar, endamên HSK ên fedekar, dostên heja û saziyên hevkar ên HSK'ê yên li Almanya Fransa, Swîsre, Swêd, Hollanda, Awusturya û Damîmarka û saziya alîkariyê ya bi navê CIBO ku li Hollandayê xabatên xwe dimeşîne, her wiha ji bo saziyên me yên di demên kampanyayên me de ku alîkariya xwe pêşkêş kirin, em spas dikin û li ber keda wan rêz digirin.

Heyva sor a kurdistanê

Swêd

Maxmur en tillflyktsort 

Bostäderna i Maxmur har byggts upp på ödemark. Kongressen Istar’s mål är att öppna en ”tillflyktsort” för skydd mot kvinnorna i Maxmur.

Maxmur ligger nära Hewler i södra Kurdistan. Den är olik andra tillflyktorter som finns i världen. Maxmur har utvecklats mycket ur samhällelig, kulturell och politiskt synpunkt. I Maxmur bor det över 10 000 flyktingar och det finns olika slags institutioner såsom undervisnings-, sjukvårds-, kulturföreningar. osv. Den är därför olik andra flyktinganläggningar. Maxmur styrs med hjälp av konfederalism.  Kvinnorna i Maxmur bildade kongressen Istar för kvinnor år 2004. De mötte många svårigheter innan de kunde bilda denna kongress. Hévidar Dara, som är grundaren av partiet, sade att det har totalt 27 medlemmar. Dara påpekade att det finns många andra institutioner för kvinnor. I dessa organisationer finns det utbildning, sjukvård, ungdomar, martyrer och frihetsmödrar.

Verksamhet i ”Semtan”

Förespråkaren för Istar -organisationen Asya Ali sade att de driver sin verksamhet i tält. Ali sade att det är många människor som deltar i deras möten och att deras verksamhet för kvinnor är först på dagordningen. Ali påpekar att vi arbetar utifrån kvinnan och hennes problem . Ali framhåller att de vill framförallt arbeta med olika program för utbildning och  de anordnar olika seminarier och möten två gånger per månad, samt att det anordnas olika program för undervisning i olika familjer. Vi lyssnar till kvinnornas problem och dess orsaker. Det finns många kvinnor i Maxmur som har familjer och som inte kan delta i deras möten, så därför gör vi så att vi går hem till dem istället. Ibland brukar vi även prata med män och ber om deras hjälp för kvinnors problem. För att grundorsaken till kvinnors problem är familjen och det är här vi börjar med att arbeta. Kan familjen förändras, kan även samhället det.

Kongressen för Kvinnor Istar arbetar med små resurser. En annan medlem, Safiye Bîlgînç, sade att deras huvudmål är kvinnornas rättigheter i samhället. Bîlgînç berättade vidare att kvinnor bör utnyttja sina rättigheter i samhället och bli väldigt kunniga. Om kvinnor kan så kan de göra och säga allt och utnyttja sina rättigheter i samhället.

Vid våld behövs skydd

Kongressen för kvinnorna i Istar arbetar med både kvinnors och barns problem. Våldet mot kvinnor finns världen över och finns även i Maxmur. Och det är därför denna organisation har grundats, för kvinnornas rättigheter och frihet i samhället, samt för att förhindra att flickor  gifts bort, att kvinnor/flickor begår självmord osv. Bîlgînç sade att de kvinnor som blivit utsatta för våld av sina män kommer till oss där vi hjälper dem så gott vi kan. Bîlgînç berättade vidare att om kvinnor blivit utsatta för våld, så anordnar vi en speciell plats för skydd. Det finns för närvarande ingen statistik för skilsmässor och våld.

Hittills har totalt 10 st unga flickor räddats från tvångsgiftermål. Två skilsmässor har undvikits. I organisationen diskuteras kvinnors problem och hit kan kvinnor komma utan några svårigheter och tala om sina problem. Men det kommer även kvinnor för utbildningens skull, för att lära sig skriva och läsa. Efter att denna organisation grundats var det många män i Maxmur som var emot det, men accepterar det numera.

ANF news agency

Översatt av: Zelal Kevci    

198 barn sitter i fängelse på grund av stenkastning!

Amed (Diyarbakir); Under de senaste 7 månaderna har det i Turkiet väckts åtal mot 251 barn på grund av stenkastning och för att vara medlemmar i det kurdiska arbetarpartiet PKK, för att protestera mot den turkiska statens behandling av det kurdiska folkets ledare Abdullah Öcalan samt för att ha deltagit i det kurdiska partiet DTP:s aktiviteter. 198 av dessa barn, som är mellan 13-17 år, sitter i fängelse. Mot en del av barnen har åklagaren yrkat på 10 års fängelse. Ett av dessa barn som riskerar 10 års fängelse har suttit i fängelse sedan 7 månader tillbaka utan att ännu ställts inför domstol. Under de senaste två åren har 1 588 barn åtalats för att ha haft samröre med samt att vara medlemmar i PKK. 6 barn har fått fängelsestraff enligt artikel 301 TCK.

Under år 2006 och 2007 väcktes totalt 4 784 åtal i Turkiet mot 11 720 människor, varav 737 var barn, för att ha haft samröre med samt att vara medlemmar i PKK. Under samma period väcktes därutöver 2 469 åtal mot 17 515 människor, varav 422 var barn, med stöd av artikel 220 TCK, för brukandet av det kurdiska språket i propagandasyfte för PKK.

742 åtal väcktes enligt den gamla artikel 301 TCK (förtal av den turkiska identiteten) mot 1 042 människor, varav 16 barn. På samma grunder dömdes 309 människor, varav 6 barn, till straff med stöd av den nya artikel 301 TCK.

2 239 åtal väcktes, mot 6 582 människor varav 413 barn enligt artikel 314 TCK (upprättande och bedrivande av väpnad organisation). Under de senaste två åren har 1 588 barn åtalats för att ha haft samröre med samt att vara medlemmar i PKK. 6 barn har fått fängelse straff enligt artikel 301 TCK.

ANF news agency 

Turkiska statens terror mot kurdiska barn är inget nytt

Nyhetsbyrån ANF har sammanställt fall där turkiska säkerhetsstyrkor kopplas till dödandet av minderåriga. Sedan 1989 har minst 351 barn dödats efter att turkiska militären eller poliser ingripit mot bland annat protester. I vissa fall har militärer och poliser även dödat barn för att bestraffa deras familjer. Det värsta året med flest antal dödade barn var 1992 då minst 112 minderåriga förlorade sina liv efter inblandning av turkiskt militär och polis i olika avseenden.

Pro-kurdiska Demokratiska Samhällspartiet (DTP) menar att turkiska militären och polisväsendet begå systematiskt våld mot kurdiska barn. Partiet menar också att den turkiska regeringen som tidigare regeringar sedan 90-talet många gånger uppmuntrar säkerhetsstyrkorna till övervåld för att skrämma den kurdiska befolkningen i landet.  

Antal rapporterade dödsfall som kopplas till turkiska säkerhetsstyrkorna

1989
19 juli: Mahmut Yaşar (10), Şirnex (Şırnak)
20 september: Fahrettin Ertaş (10), Şirnex (Şırnak)

1990
20 Mars: Abidin Tuncer (10), Cizîrê (Cizre)
1 april: Berivan Kara (1), Qilaban (Uludere)
1 april: Behecan Kara (9), Qilaban (Uludere)
31 maj: Canan Özen (8), Derik
10 juni: Rahime Kayran (10), Basa
10 juni: Meryem Kayran (10), Basa
10 juni: Taibet Öner (3), Basa
10 juni: Vasfiye Öner (10), Basa
10 juni: Sait Kahraman (4). Basa
10 juni: Hayrettin Öner (5), Basa
10 juni: Fatma Kayran (15), Basa
10 juni: Mehmet Kayran (5), Basa
10 juni: Hüseyin Kayran (3), Basa
10 juni: Haniye Özdemir (10,) Basa
10 juni: Takviye Öner (15), Basa
10 juni: Ömer Bestaş (16), Basa
14 juni: Cevdet Güler (14), Colemerg (Hakkâri)
14 juni: Fehime Güler (9), Colemerg (Hakkâri)
6 augusti: Faruk Aktuğ (13), Silopi
30 Oktober: Ş. Pınar (11)
12 December: Hadi Dalan (11), Lice

1991
28 Februari: Salih Talayhan (17), Şirnex (Şırnak)
4 Maj: Murat Ardıç (13), Çewlîg (Bingöli)
8 Juni: Emine Latifeci (11), Qulp (Hazro)
25 Juni: Rinde Latifeci (13), Qulp (Hazro)
10 Juli: Behzat Özkan (14), Amed (Diyarbakır)
3 Augusti: Hediye Dilçe (18), Cizîrê (Cizre)
12 Augusti: Ferzan Ceylan (12), Dargeçit  
12 Augusti: Abdullah Ceylan (12), Dargeçit
6 September: Ömür Eriş (11), Kurtalan
20 Oktober: Nezahat Kızıl (6), Sêrt (Siirt)
20 November: İsmet Mirzaoğlu (15), Ahlât
24 December: Veysi Aktaş (13), Lice

1992
6 Januari: Emine Turan, Sêbîn (Nusaybin)
14 Februari: Seyfettin Kapkaçin (18), Mêrdîn (Mardin)
14 Februari: Abdülselam Özbey (15), Mêrdîn (Mardin)
15 Mars: Mehmet Evren (12), Cizîrê (Cizre)
18 Mars: Vesile Say (9), Dargeçit
18 Mars: Bedia Say (15), Dargeçit
18 Mars: Yasin Say (17), Dargeçit
18 Mars: Sami Say (10), Dargeçit
19 Mars: Hıdır Acet, Sêbîn (Nusaybin)
21 Mars: Muhrise Altay (18), Cizîrê (Cizre)
21 Mars: Hüseyin Altan (14), Cizîrê (Cizre)
21 Mars: İsmet Arvas (16), Wan (Van)
21 Mars: Çetin Bayram (16), Wan (Van)
21 Mars: Davut Soyvural (15), Gercüş
21 Mars: Mehmet Emin Acar (10), Şirnex (Şırnak)
21 Mars: Nebat Kakuç (17), Şirnex (Şırnak)
21 Mars: Bülent Zeyrek (16), Şirnex (Şırnak)
21 Mars: Emin Tetik (15), Şirnex (Şırnak)
21 Mars: Mehdi Günen (9), Şirnex (Şırnak)
21 Mars: Halil Bebek (2), Sêbîn (Nusaybin)
21 Mars: Ahmet Kaya (1), Sêbîn (Nusaybin)
21 Mars: Fatma Kaçmaz (4), Gever (Yüksekova)
22 Mars: Hatice Acar (5), Şirnex (Şırnak)
22 Mars: Kadriye Kakın (17), Şirnex (Şırnak)
22 Mars: Mehmet Nezir (13), Şirnex (Şırnak)
24 Mars: Medeni Aydın (18), Batman
24 Mars: Bahri Çınar (12), Ömerli
25 Mars: Nihat Celasun (14), Cizîrê (Cizre)
25 Mars: Fatma Kaçmaz (14), Gever (Yüksekova)
25 Mars: Medeni Tunç (14), Sêrt (Siirt)
25 Mars: Medine Sevgi (18), Sêrt (Siirt)
27 Mars: Süleyman Ayal (14), Riha (Urfa)
29 Mars: Bişeng Anık (16), Şirnex (Şırnak)
29 Mars: Mehmet Ekinci (7), Mazıdağı
29 Mars: Şeyhmus Aktürk (16), Dargeçit
11 April: Yasin Çetin (16), Mevzitepe
11 April: Hasan Ayar (11), Mevzitepe
17 April: Cazım Kortak (17), Savur
17 April: Mustafa Ok (18), Savur
18 April: Metin Kıratlı (10), Gever (Yüksekova)
21 April: Yusuf Bodur (1), Midyat
21 April: Abdurrahman Yeşilmen (12), Midyat
21 April: Hamza Bulut (8), Midyat
22 April: Ayşe Balım (18), Silopi
4 Maj: Bişar Bilen (10), Qilaban (Uludere)
4 Maj: Hanım Tunç (12), Qilaban (Uludere)
9 Maj: Sıraç Nergis (17), Sêbîn (Nusaybin)
9 Maj: Selim Ata (17), Sêbîn (Nusaybin)
9 Maj: Sait Sağlam (17), Sêbîn (Nusaybin)
3 Juni: Mehmet Naif Çevik (9), Sêbîn (Nusaybin)
10 Juni: Kemal Şili (18), Tetwan (TatWan (Van))
10 Juni: Mahmut Güreş (12), Tetwan (TatWan (Van))
12 Juni: Emir Eyvani (7), Muş
22 Juni: Gülbahar Tunç (8), Gercüş
22 Juni: Behçet Tunç (17), Gercüş
22 Juni: Abdurrahman Gök (14), Gercüş
22 Juni: Şükrü Gök (10), Gercüş
22 Juni: Sultan Gök (12), Gercüş
22 Juni: Emrullah Gök (4), Gercüş
22 Juni: Haşim Gök (3), Gercüş
22 Juni: Yeni doğmuş bir bebek, Gercüş
26 Juni: Medine Kartal (18), İdil
27 Juni: Yılmaz Tatar (12), Şirnex (Şırnak)
Juni: Abdülcelil Toy (14), Sêrt (Siirt)
Juni: Sadık Turlu (15), Sêrt (Siirt)
11 Juli: Gülistan Evin (6), Şemzinan (Şemdinli)
11 Juli: Rehan Evin (8), Şemzinan (Şemdinli)
22 Juli: Abdurrahman Akbalık (17), Sêbîn (Nusaybin)
25 Juli: Kadir Balık (13), Dicle
28 Juli: Nurcan Özatak (2), Colemerg (Hakkâri)
Juli: Zuhal Avcı (9), Kulp
Juli: Çiğdem Esmer (10), Kulp
6 Augusti: Hüseyin Bayılmaz (10), Sêbîn (Nusaybin)
10 Augusti: Mehmet Erbek (12), Mêrdîn (Mardin)
22 Augusti: Zeliha Nasanlı (10), Siverek
23 Augusti: Murat Dağkeser (10), Siverek
23 Augusti: Orhan Dağkeser (4), Siverek
23–24 Augusti: İbrahim Artunç (7), Şirnex (Şırnak)
23–24 Augusti: Remziye Artunç (10), Şirnex (Şırnak)
23–24 Augusti: Güler Sökmen (3), Şirnex (Şırnak)
23–24 Augusti: Veysi Sökmen (6), Şirnex (Şırnak)
23–24 Augusti: Sema Sökmen (9), Şirnex (Şırnak)
23–24 Augusti: Gülüm Güngen (6), Şirnex (Şırnak)
23–24 Augusti: Medine Güngen (14),Şirnex (Şırnak)
5 September: Fuat Keskin (14), Doğubeyazıt
7 September: Mesut Dündar (15), Cizîrê (Cizre)
10 September: Cumali Çetrez (9), Hamur
10 September: Şefika Çetrez (7), Hamur
18 September: Ahmet Alan (10), Solhan
1 Oktober: Hüseyin Esrai (16), Kars
3 Oktober: Aziz Bal (17), Dargeçit
20 Oktober: Sinan Demirtaş (18), Sêbîn (Nusaybin)
24 Oktober: Zeyni Dağ (17), Sêbîn (Nusaybin)
1 November: Devrim Eleftoz (1), SilWan (Van)
5 November: Şurzan Demirkapı (16), KoWan (Van)cılar
6 November: Milet Samur (14), Şemzinan (Şemdinli)
6 November: İkmal Samur (18), Şemzinan (Şemdinli)
6 November: Gülsüme Samur (4), Şemzinan (Şemdinli)
6 November: Reber Samur (1), Şemzinan (Şemdinli)
7 November: Şivan Çığırga (3), Cizîrê (Cizre)
7 November: Nadire Çığırga (10), Cizîrê (Cizre)
7 November: Sinem Çığırga (13), Cizîrê (Cizre)
7 November: Fatma Çığırga (9), Cizîrê (Cizre)
7 November: Bahar Çığırga (7), Cizîrê (Cizre)
22 November: Coşkun Benzer (12), Kilis
22 November: Fırat Geçmez (18), Silvan
3 December: Mehmet İşler (18), Midyat
6 December: Melek Bora (10), Dargeçit
16 December: Garibe Karasakal (18), Sêbîn (Nusaybin)
17 December: Veysi Başar (8), Amed (Diyarbakır)
17 December: Fatma Can (17), Amed (Diyarbakır)
24 December: Nafi Kalemli (14), Viranşehir
December: Hüseyin Ensari (16), Kars
December: Mehmet Yusufi (15), Başkale
December: November Oval (14), Gever (Yüksekova)

1993
11 Januari: Gülistan İşiyok (12), Kulp
12 Januari: Nezir Ergün (8), Cizîrê (Cizre)
12 Januari: Hacer Ergün (6), Cizîrê (Cizre)
12 Januari: Hıdır Ergün (17), Cizîrê (Cizre)
31 Januari: Naze Ekici (12), Şirnex (Şırnak)
31 Januari: Şemsi Ekici (4), Şirnex (Şırnak)
31 Januari: Hamza Ekici (6), Şirnex (Şırnak)
17 Februari: Esra Saçaklı (8), Silan
20 Februari: Abide Ekin (3), Basa
7 Maj: Gürgiz Bayındır (5), İdil
23 Maj: Naim Aslan, Gever (Yüksekova)
25 Maj: Semra Bayram, Silvan
18 Juni: İrfan Fidan (17), Savur
7 Juli: Mahmut Aydemir, Silopi
7 Juli: Fadile Aydemir (6), Silopi
7 Juli: Ayşe Yıldız, Silopi
11 Juli: Dinçer Levent (16), Hamur
11 Juli: Feride Levent (15), Hamur
13 Juli: Canan Çiftçi, Diyadin
13 Juli: Dilşah Çiftçi, Diyadin
13 Juli: Ender Çiftçi, Diyadin
13 Juli: Ruken Çiftçi (6), Diyadin
20 Juli: Azad Sabırlı (7), Bahçesaray
20 Juli: Yunus Sabırlı (2), Bahçesaray
20 Juli: Bahar Turan (3), Bahçesaray
20 Juli: Sevil Ağaç (7), Bahçesaray
20 Juli: Suzan Turan (10), Bahçesaray
20 Juli: Yıldız Güzel (13), Bahçesaray
20 Juli: Nezahat Elmalı (12), Bahçesaray
20 Juli: Eylem Elmalı (4), Bahçesaray
20 Juli: Azime Elmalı (14), Bahçesaray
20 Juli: Muhammet Yaşar (8), Bahçesaray
20 Juli: Hanım Yaşar (4), Bahçesaray
20 Juli: Hürriyet Sevgili (12), Bahçesaray
24 Juli: C. M. (12), Silvan (Van)
30 Juli: Elif Rani (7), Pazarcık
30 Juli: Gözde Rani (4), Pazarcık
14 Augusti : Zeynep Çağdavul (18), Digor
14 Augusti : Selvi Çağdavul (16), Digor
14 Augusti : Gülistan Çağdavul (18), Digor
14 Augusti : Yeter Keremciler (14), Digor
14 Augusti : Zarife Boylu (16), Digor
14 Augusti : Necla Geçener (14), Digor
Augusti : Seyhan Doğan (12), Dargeçit
Augusti : Abdurrahman Coşkun (18), Dargeçit
Augusti : M. Emin Aslan (18), Dargeçit
11 September: Seyithan Balçık, Cizîrê (Cizre)
11 September: Mesut Balçık, Cizîrê (Cizre)
13 September: Yusuf Bozkurt (14), Şirnex (Şırnak)
13 September: Halit Akıl (12), Şirnex (Şırnak)
21 September: Ahmet Arcagök (11), Amed (Diyarbakır)
28 September: İdris Ülüş (12), Gever (Yüksekova)
30 September: Sercan Ülüş (7), Gever (Yüksekova)
2 Oktober: Şakir Öğüt (7) Altınova/Muş
2 Oktober: Cihan Öğüt (4) Altınova/Muş
2 Oktober: M. Şirin Öğüt (1) Altınova/Muş
2 Oktober: Aycan Öğüt (6) Altınova/Muş
2 Oktober: Çınar Öğüt (3) Altınova/Muş
9 Oktober: Zana Zoğurlu (16), Lice
9 Oktober: Lokman Zoğurlu (17), Lice
10 Oktober: Yalçın Yaşa (13) Amed (Diyarbakır)
22 Oktober: Dilbirin Canpolat (3,5), Lice
22 Oktober: Suna Canpolat (2), Lice
22 Oktober: Hüseyin Canpolat (15),Lice
17 December: Halil Leco (13), Ovacık
December: Mahmut Erol (15), Dargeçit

1994
3 Januari: B. A. (12), Hani
5 Januari: Keko Gül (12), Adana
6 Januari: Ali Katmış (1), Cizîrê (Cizre)
7 Januari: A. Halim Rüzgâr (12), Batman
10 Januari: Muhammet Bilgiç (5), Cizîrê (Cizre)
10 Januari: Ahmet Bilgiç (6), Cizîrê (Cizre)
14 Januari: Azad Önen (16), Amed (Diyarbakır)
18 Januari: Süleyman Gün (15), Amed (Diyarbakır)
25 Januari: Ahmet Efe (8), Amed (Diyarbakır)
13 Februari: İbrahim Şeflik (5), Silopi
16 Februari: Hakan Yalçın (14), Amed (Diyarbakır)
23 Februari: Bilavşan Asper (17), Tetwan (TatWan (Van))
26 Februari: Sevgi Asma (7), Kurtalan
26 Februari: Sohbet Öngün (3), Sason
26 Februari: Hanifi Yıldız (13), Sason
26 Februari: Hüseyin Tekin (16), Sason
1 Mars: R. A. (3), Qoser (Kızıltepe)
19 Mars: Ferman Cingöz (16), Lice
27 Mars: Mirza Yıldırım (3), Şirnex (Şırnak)
27 Mars: Mehmet Yıldırım (15), Şirnex (Şırnak)
27 Mars: Abdülkerim Yıldırım (2), Şirnex (Şırnak)
27 Mars: İrfan Yıldırım (5), Şirnex (Şırnak)
27 Mars: Xunaf Yıldırım (3), Şirnex (Şırnak)
27 Mars: Çiçek Benzer (2), Şirnex (Şırnak)
27 Mars: Ali Benzer (7), Şirnex (Şırnak)
27 Mars: Ayşe Benzer (1), Şirnex (Şırnak)
27 Mars: Ömer Benzer (12), Şirnex (Şırnak)
27 Mars: Abdurrahman Benzer (4), Şirnex (Şırnak)
10 April: İlhami Menteş (12), Lice
10 april: Raif Menteş (13), Lice
27 april: Keziban Kalkan (15), Genç
28 Maj: Tuncer Güler (11), Ağrı
30 Maj: Şerif Ekin (13), Basa
2 juni: Ahmet Kaya (13), Gever (Yüksekova)
2 juni: Hasan Demir (14), Gever (Yüksekova)
5 Juni: Didar Elmas (7), Ovacık
8 Juni: Barzan…. (2), Silvan (Van)
25 Juni: Hüsnü Turan (10), Sêbîn (Nusaybin)
25 Juni: Eylem Tur (13), Sêbîn (Nusaybin)
25 Juni: Süleyman Erik (9), Sêbîn (Nusaybin)
25 Juni: Emrullah Zeybek (10), Bitlis
25 Juni: Hikmet Argün (13), Bitlis
27 Juni: Xanime Sincar (17), Ömerli
28 Juni: Hayri Yüksel (15), Ömerli
4 Juli: Atilla Kılıç (14), Kozluk
8 Juli: Nurullah Solhan (16), Qoser (Kızıltepe)
8 Juli: Emrullah Solhan (14), Qoser (Kızıltepe)
8 Juli: Selma Solhan (7), Qoser (Kızıltepe)
11 Juli: A. Menaf Tunç (14), Sêrt (Siirt)
16 Juli: Kenan Dartan (12), Kozluk
31 Juli: Gültekin Acet (10), Bismil
5 Augusti: Abdullah Kamçı (16), Gever (Yüksekova)
8 Augusti: Sedat Barış (18), Batman
12 Augusti: Netice Coşkun (14), Kulp
12 Augusti: Mümine Zümrüt (18), Kulp
15 Augusti: Çelebi Özgüç (15), Savur
15 Augusti: İshak Özgüç (13), Savur
22 Augusti: Savaş Ateş (11), Dicle
22 Augusti: Halit Güneş (13), Dicle
22 Augusti: Bayram Güneş (13), Dicle
22 Augusti: Vedat Balta (12), Dicle
22 Augusti: İbrahim Balta (13), Dicle
22 Augusti: İsa Can (15), Dicle
1 September: Nurettin Doruk (18), Amed (Diyarbakır)
13 September: Sadettin Doğan (10), Lice
15 September: Sedat Öner (7), Eruh
15 September: Mehmet Sercan (9), Eruh
15 September: Cemşit Adıgüzel (13), Eruh
20 September: Şükran Yıldız (11), Çukurca
25 September: Dilek Serin (3), Dersim
25 September: Yeter Işık (16), Dersim
25 September: Elif Işık (18), Dersim
25 September: Recep Tartar (8), Genç
25 September: Kürdiye Savaş (8), Genç
25 September: Emrah Tartar (8), Genç
25 September: Faruk Savaş (11), Genç
2 Oktober: Filiz Kayış, Ceylanpınar
3 Oktober: İlyas Yiğit (6), Çat
3 Oktober: Adil Boztaş (10), Kağızman
9 Oktober: Nurşan Bulut (13), Palu
10 Oktober: Mehmet Üste (12), Pazarcık
31 Oktober: Hamdi Dündar (18), Gever (Yüksekova)
31 Oktober: Fikri Yılmaz (15), Gever (Yüksekova)
18 November: Cüneyt Tarhan (11), Tetwan (TatWan (Van))
1 December: Yunus Turgut (13), Silopi
December: Hasip Kaya (9), Doğubayazıt
December: Yılmaz Kaya (10), Doğubayazıt

1995
April: Erol Öztunç (2), Qilaban (Uludere)
17 Maj: Ahmet Bulut (10), Ömerli
17 Maj: Rahim Kumru (10), Ömerli
25 Maj: Dinar Aras (12), Iğdır
25 Maj: Cüneyt Aras (6), Iğdır
25 Maj: Ergün Aras (3), Iğdır
25 Maj: Ferdi Aras (2), Iğdır

1996
2 Maj: Hazal Sevim (17), Baykan
8 Augusti : Dilan Bayram (2), Adana
8 Augusti : Berivan Bayram (4), Adana
13 November: Hatice Bozaslan (17), Derik
2 December: Oktan Çaçan (14), Amed (Diyarbakır)
11 December: Mehmet Banan (15), Midyat

1997
6 Mars: Musa Adsız (12), Akçakale
23 April: M. Şerif Öztürk (11), Qoser (Kızıltepe)
25 April: Muhammet Kulçur (12), Dumlu/ Erzurum
25 April: Gökhan Kulçur (10), Dumlu/ Erzurum
8 Maj: Fedai Öğürce (4), Pasinler
10 November: M. Özdemir (17), Ceylanpınar
11 November: Bilal Alanca (5), Sêbîn (Nusaybin)

1998
Januari: Fatih Kaya (18), Batman
15 Mars: Engin Ceylan (14), Lice

1999
14 Mars: Tugay Ergin (10), Hani
26 Mars: Abdurrahman Gezer (18), Osmaniye
17 April: Yılmaz Elüstü (17), Genç
15 Maj: Kenan Oğuz, Erzurum
15 Maj: Deniz Oğuz, Erzurum
15 Maj: Cansu Oğuz, Erzurum
20 Juni: Mehmet Algan (11), İdil
1 Augusti : Fırat Çiçek (9), Elazığ
1 Augusti : Onur Şahin (11), Elazığ
1 Augusti : Sedat Karakoç (14), Elazığ,
17 Augusti : Şaban Çadıroğlu (15), Wan (Van)
25 September: İnan Cila (11), Ovacık

2000
Serdar Günerci (17), Amed (Diyarbakır)
Welat Şedal (10), Gever (Yüksekova)
İsmail Şedal (8), Gever (Yüksekova)

2004
21 November: Uğur Kaymaz (12), Mêrdîn (Mardin)

2006
29 Mars: Abdullah Duran (9), Amed (Diyarbakır)
30 Mars: Enes Ata (8), Amed (Diyarbakır)
30 Mars: İsmail Erkek (8), Amed (Diyarbakır)
Mars: Fatih Tekin (3), Batman
Mars: Ahmet Araç (17), Mêrdîn (Mardin)
3 April: Mahsum Mızrak (17), Amed (Diyarbakır)
3 April: Emrah Fidan (17), Amed (Diyarbakır)
5 September: Mizgin Özbek (10), Batman

2008
15 Februari: Yahya Menekşe (12), Şirnex (Şırnak)

2009
23 april: Abdülsamet Erip (14), Colemerg (Hakkâri) 

52 ledamöter från DTP anhölls och skickades till fängelse!

Den 14 april 2009 påbörjade den turkiska polisen en planerad massoperation mot det kurdiska partiet DTP i 15 olika län i södra Turkiet (norra Kurdistan) efter instruktion från den turkiska republikens chefsåklagare i Diyarbakir (Amed). Samliga operationer ägde rum vid samma tidpunkt. Massoperationen resulterade i att 52 ledamöter från DTP, däribland ledande personer, anhölls och därefter skickades till fängelset i Diyarbakir (Amed), avdelning D, av domstolen.

Namnen på de 52 gripna är:

Viceordförandena Bayram Altûn och Kamuran Yuksek, samt ledamöterna Selma Irmak, advokat Şinasi Tur, advokat Ebru Günay, Hüseyin Yılmaz, Kemal Aktaş, Mehmet Abbasoğlu, advokat Siracettin Irmak (Medlem i Amedês advokatbyrå), Erdem Kızılkaya, Mehmet Akın, Celal Yoldaş, Hasan İnatçı, Sara Aktaş, Ercan Sezgin, Nadir Yıldırım, Musa Farisoğulları (ansvarige för DTP i Amedê), Temer Tanrıkulu, Ahmet Birsin (chefredaktör för Gün-TV), Zöhre Bozacı, Zahide Besi, Çimen Işık, Heval Erdemli, Pergüzar Kaygusuz, Ahmet Çelen, Alican Önlü och Salih Akdoğan, Besima Konca, Elif Kaya, Leyla Deniz, Mazlum Tekdağ, Olcay Kanlıbaş, Pero Dündar, Pınar Işık, Seve Demir, Zeynep Boğa, Ahmet Zirek, Nihayet Taşdemir, Dilan Taşdemir, Esma Güler, Gülcihan Şimşek (tidigare borgmästare för staden Sixkê (Bostan îçî)), Hasan Üner, Musa Çiftçi, Aslan Özdemir, Engin Kotay, Mehmet Nimet Sevim, Rahmi Özmen, Roza Erdede, Hasan Iraz, Lütfü Dağ och Senanik Öner, 

ANF news agency 

Ahmet Turks tals i samband med hungerstrejken

Turkiska regeringen hetsar oss till bergen. Vi kommer aldrig att ge efter

Den 3 maj 2009 inleds en stor hungerstrejk i protest mot arresteringarna och det politiska förtrycket mot DTP (Demokratiska samhällspartiet). Hungerstrejken kommer även att pågå under måndagen den 4 maj.

Tusentals människor reser från andra platser och orter i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet) för att delta i demonstrationerna som kommer att äga rum till stöd för de hungerstrejkande och deras politiska krav.

Hungerstrejken kommer att äga rum på Kosyolupark i Amed (Diyarbakir). Bland de deltagande i hungerstrejken finns en av DTP:s språkrör Ahmet Turk, som även är parlamentsledamot för det prokurdiska partiet och andra politiskt ledande gestalter inom partiet.

Hungerstrejkens politiska krav är att förtrycket mot DTP som parti genast skall upphöra, att den kurdiska frågan skall lösas med fredliga medel och att kriget i Kurdistan och Turkiet skall få ett slut. Denna politiska aktion från DTP möter starkt stöd bland det kurdiska folket i Amed och andra orter i norra Kurdistan. Därför räknas den här hungerstrejken vara den största hungerstrejken som kommer att äga rum i norra Kurdistan och Turkiet. 

I sitt uttalande uppgav Ahmet Turk att kommunalvalen, som ägde rum i Turkiet den 29 mars, som resulterade i valförluster för det regerande AK-partiet och total seger för DTP, har fått andra politiska konsekvenser och resultat. Valresultaten innebär ett politiskt budskap som upplyser om att det kurdiska folket inom Turkiets geografiska gränser har bekräftat sin vilja och sin politiska ståndpunkt. Detta politiska budskap riktas inte enbart till Turkiet utan också till alla de internationella krafter som hittills har varit indirekta parter av konflikten genom sitt stöd till och sin sympati med Turkiet och dess strävan att förgöra och förinta det kurdiska folkets politiska budskap som klargör för och befäster dess vilja. I sitt uttalande pekade Turk på följande viktiga faktorer:

”Genom valresultaten som uppstod efter kommunalvalen den 29 mars har försöken att skapa kurder utan egen politisk vilja, utan egna politiska budskap och utan några politiska krav misslyckats. Försöken att skapa ”förtryckets kurder” [översättning av kurdiskans ”kurden ben zexte”, red. anm.] har nu slopats och helt kommit i skymundan. Detta har dock inte tolererats av det regerande AK-partiet i Turkiet som sedan den 14 april påbörjade ett politiskt förtryck mot vårt parti”.

Turk vände sig till den turkiska regeringen och det internationella politiska samfundet genom att klargöra följande politiska budskap i sitt uttalande:

”Vi kommer aldrig att acceptera att bli föremål för en politik där vår vilja och våra politiska budskap samt våra politiska krav inte existerar och osynliggörs. Vårt krav är att få leva ett liv i Turkiet där vi garanteras fullvärdig politisk existens och legitimitet inom de politiska ramarna. Om inte dessa krav uppfylls kommer vi aldrig någonsin att acceptera ett liv i totalt politiskt slaveri där vår vilja, våra budskap och våra krav körs över och styrs av det politiska systemet och inte av oss själva”.  

I sitt uttalande uppgav Turk att det politiska systemet i Turkiet har iscensatt det politiska förtrycket med uppsåt. Detta har lett till att hoppet om en fredlig lösning har falnat. Han påpekade också på att det kurdiska folkets politiska budskap låg i de valresultat som uppvisades när valurnorna hade tömts och segern blev ett klart faktum för DTP. Partiets mål och strävan är att skapa ett samhälle där fred råder och där alla medborgarnas demokratiska och mänskliga fri- och rättigheter säkras och garanteras oavsett religiös tillhörighet eller etnicitet.

Turk uppgav i sitt uttalande att iscensättande av en sådan politik enbart har ett enda politiskt budskap och det är att den turkiska regeringen är ovillig att lösa konflikten med fredliga och diplomatiska medel. Den turkiska regeringen har därmed klargjort sin vilja att fortsätta med sina försök att använda all sin makt och all sin kraft för att förtrycka, kuva och kväva det kurdiska folkets vilja, dess politiska budskap, dess rätt att existera och verka inom landets politiska ramar.

Ahmet Turk uppgav också i sitt uttalande att även dessa försök kommer att sluta med ett totalt misslyckande i likhet med alla andra försök som hittills har gjorts och pekade på faktumet att historien alltid har påvisat att frågor och konflikter av det här slaget enbart kan lösas på fredlig och diplomatisk väg, där möjlighet till dialog och samförstånd ges.

Turk fokuserade på vikten av hungerstrejken som en politisk aktivitet och klargjorde sina ståndpunkter genom att peka på följande faktorer:

”Denna politiska aktivitet inrymmer många politiska budskap. Med detta vill vi visa hela världen och Turkiet att vi står fast vid vår vilja, våra mänskliga fri- och rättigheter och vår rätt till ett liv i fred och frihet. Med detta vill vi också befästa vår vilja att vår rätt att kunna föra vår politik i en anda av demokrati och frihet säkras och garanteras och att var och en av oss som står här och deltar i denna aktivitet är en kämpe som följer samma väg för att kunna uppnå samma mål och uppfylla samma politiska krav. Vi sprider samtidigt samma politiska budskap. Kurdistans samhällsunion, KCK har erbjudit Turkiet en chans att komma till förhandlingsbordet genom sitt rapporterade vapenstillestånd som löper ut den första juni. För att ge denna möjlighet en chans gör vi allt vi kan och allt som står i vår makt som parti".

Turk vände sig återigen till Turkiets regering och sade vidare:

”Försök inte att få tyst på DTP som parti och våra politiska budskap, få ett slut på kriget och låt vapnen tystna istället. Låt möjligheterna till dialog och en fredlig lösning komma till stånd och få en chans. Vägen måste öppnas för en fredlig lösning. Vi kommer aldrig någonsin att acceptera att vår politiska vilja och vårt politiska budskap körs över och bortses ifrån. Ett hederligt liv i fred och frihet kräver en stark vilja och en stolt kamp som inte ger vika för rädsla och förlust. Vi kommer aldrig att acceptera att bli föremål för en politik där vår vilja och våra politiska budskap samt våra politiska krav inte existerar och osynliggörs. Vårt krav är att få leva ett liv i Turkiet där vi garanteras fullvärdig politisk existens och legitimitet inom de politiska ramarna. Om inte dessa krav uppfylls kommer vi aldrig någonsin att acceptera ett liv i totalt politiskt slaveri där vår vilja, våra budskap och våra krav körs över och styrs av det politiska systemet och inte av oss själva”.

Kurd.se 

Byn håller på att evakueras, folket är olyckligt
I Alparslan-dammen i Mus har vattennivån börjat höjas och i samband med översvämningen töms enskilda byar. Pga obetald ersättning för den expropierade marken och husen började bönderna i byarna flytta till släktingar i närliggande byar eller bosätta sig i tält högt uppe på kullarna.

När vattnet började höjas flyttade byborna i Dokuzpınar (Qogak), Okcular (Şehwelya), Olurdere (Kopo), Doğantepe (Sahbarat), Yoncalıöz (Xırbe).  

 Byn Gülçimens byfogde Mahmut Gündoğdu sa att när dammens vatten stiger ska byborna utrymma sina hem.

Gündogdu säger att byborna är offer och att köpeskillingen inte är betald, ‘'De säger ni måste tömma byarna, men de hänvisar ingen plats. Vi är förorättade. Odlade fält ligger under vatten. I Bulanik skulle det ordnas ett krismöte. Men så skedde inte. Ingen har informerat oss. Vi söker vår chef, vi når inte honom. Han undviker att prata med oss. De har inte betalt vår expropriation. De har lämnat oss olyckliga. Nu vet vi inte vad vi ska göra.”

En medborgare i byn Gülçimen sa ”Här är allt under vatten. Min familj består av 12 personer.  Hur ska alla kunna bo i ett tält?  Nu har jag inget annat ställe att åka till.”

Statens vattenmyndighets (DSI) regionala direktorat i Van kommer att fortsätta arbetet med expropriationen och nationaliseringen. Ekonomisk kompensation för förlust av mark och byggnader kommer att fastställas inom kort tid och skall betalas ut till medborgarna.

ANF news agency 

En 13-årig pojke misshandlades pga. att han ville sjunga på kurdiska

En 13-årig kurdisk skolpojke vid namnet Kadîr Karadag misshandlades i skolan i Istanbul, för att han ville sjunga på kurdiska den 8 april och hamnade på sjukhus på grund av sina skador. Hans pappa Îsmaîl Karadag poängterade att hans son hamnade i koma på grund av sina skador som sonens lärare orsakade. Han berättade att han kommer att stämma den skyldige inför domstol och kräva ersättning för sonens skador.

Kadîr Karadag ville tillsammans med sina klasskompisar sjunga barnlåten ”Bixwirîne” och därför frågade han en av sina lärare vid namnet Ayse Kok, om tillstånd. Han berättade följande om händelsen som uppkom: Jag sade till läraren: ”Får jag sjunga en låt på kurdiska” och hon svarade: ”Kom så ska jag visa vad kurdiska är.” När jag såg att hon blev irriterad, så bad jag henne om ursäkt och gick och satte mig på min plats. Efter en stund så ropade hon på mig och jag gick fram till henne, och hon frågade mig vilken låt var det du ville sjunga och jag sa namnet på låten och hon slog till mig. Jag ville gå därifrån och sätta mig på min plats, men hon tog mig i nacken och drog mig tillbaka. Plötsligt så drog hon sönder mina kläder och jag ville bara skrika men det gick inte då hon tog ett stryptag på mig, och jag kunde knappt andas och slog till mig igen att jag började blöda på läppen. Hon sa till mig att jag skulle gå och vila mig, och när jag skulle gå så drog hon sönder fickan på mina byxor, och då började jag gråta och hon knuffade ner mig på golvet. När jag väl låg på golvet så slog hon mitt huvud mot golvet och på väggen. Jag gick därifrån och gick till toaletten, och då kom hon till mig och sade: ” Du vet att jag inte gillar kurder och kurdiska”. Jag svarade henne med ett nej och då började hon attackera mig igen med en massa slag mot ansiktet och kroppen. Sedan tog hon mig till läraren Erkan och sade att han skulle ringa till min pappa så att han kunde bli hämtad. Kadîr fortsatte och berättade att han blev ganska yr och började yra och det kändes som om hjärtat skulle stanna. Jag gick därifrån till toaletten och mina klasskompisar tog mig till sjukhuset för jag mådde inte bra efter all misshandel av läraren.

Hans pappa, Îsmaîl Karadag, berättade att efter han fått reda på att hans son blivit misshandlad, gick han till skolan och pratade med rektorn Mehmet Şîmşek, och han sade till mig att din son har blivit misshandlad av en lärare och att det inte gör någonting. Rektorn berättade för fadern att läraren kommer och ger din son en ursäkt för allt som hänt, och sen glömmer vi hela den här händelsen. Lärarna som befann sig på skolan såg hela händelsen, men vill inte vara vittnen till det som skedde mellan en lärare och en elev på skolan. Pappan berättar: ”Hur ska jag uppfostra detta barn? Nuär han psykiskt mycket nedstämd efter misshandeln. Han berättar vidare att, bara för att vi är kurder så är det därför vi blir behandlade på detta sätt. Bara för att min son ville sjunga en barnlåt på kurdiska så blir han misshandlad på skolan. Hur ska han kunna gå i skolan? Det finns endast en sak som har präntat sig fast i hans huvud, att bara för att ha sjungit en låt på kurdiska så blir han misshandlad för ingenting.”

Îsmaîl Karadag berättar att han har fått en rapport från sjukhuset där hans son vårdades och, säger att han inte kommer att glömma det som hände hans son. Han kommer gå vidare till rättegång och gör allt vad som krävs för att få en ersättning för sin sons skador.

ANF News Agency

Översatt av: Zelal Kevci 

Frihetsmödrarnas initiativ

Frihetsmödrarna vill att de turkiska myndigheterna ska frige en av deras medlemmar som arresterades av den turkiska polisen den 9 april 2009. Hon heter Hacer Nar och är en av frihetsmödrarna i norra Kurdistan.  Hon och en ledare i DTP (Demokratik Toplum Partisi) Fatîh Halil Doğan greps tillsammans.  Frihetsmödrarna anordnade ett pressmöte i Istanbul tillsammans med IHD som är en organisation som arbetar med människorättsfrågor.

Chefen för IHD i Istanbul, Ergin Doğru, sa vid pressmötet att alla individer inte behandlas lika, i synnerhet kurder, som inte har några rättigheter alls och kan inte heller använda sig av sina rättigheter, och sa vidare: ”Poliserna i Istanbul bryter mot alla lagar och gör som de själva vill”.

En av frihetsmödrarna som heter Lütfiye Gürbüz meddelade att hennes väns, Hacer Nar, advokat inte fick träffa sin klient. ”De sa till oss att vi har ordnat en advokat för henne. Men när vi frågade advokatbyrån så sade de till oss att de inte har ordnat en advokat för Hacer Nar. Sedan pratade vi med advokaten som polisen hade ordnat och han sa följande: ”Vad kommer ni att göra? Hennes rättegång har redan börjat och hon mår prima”.

 Lütfiye Gürbüz konstaterade att de inte har den blekaste aning hur hennes väninna, Hacer Nar, mår och börjar bli bekymrad för hennes hälsa. Därför ber vi folket om hjälp.

Frihetsmödrar är kurdiska kvinnor i norra Kurdistan som kämpar för sina rättigheter och är sådana individer som har försvunna barn, fängslade familjmedlemmar och släktingar.  Deras barn har varit PKK-gerillasoldater och blivit dödade av turkiska soldater.

ANF News Agency

Översatt av: Zelal Kevci 

Kvinnliga borgmästare presenterar fredsförslag

I kommunalvalet i Turkiet den 29 mars, valdes 14 kvinnor till borgmästare från det kurdiska partiet, DTP (Demokatik Toplum Partisi) i olika städer i Kurdistan. Och man tror att det kommer ske en förändring för kurdiska kvinnor, när dessa kvinnor har valts till att styra kommunerna i Kurdistan. De kurdiska kvinnorna vill att de som sitter i DTP för fram kvinnors intressen avseende kulturen, språket dvs. att de utvecklar sig i dessa fråg.

 Detta valgav hopp för kurdiska kvinnor och även självförtroende. En kvinna som heter Kader Buyuk Denîz berättade att kvinnor är fortfarande osjälvständiga och det är männen som styr över oss. Nu ska kvinnor bli självständiga och kunna bestämma över sig själva. Och för att kvinnor ska kunna stå på egna ben, så måste man ordna arbete för kvinnor. För att vi ska förhindra att kvinnor tar sitt eget liv, så måste kvinnor bli mer fria och självständiga. Och för att kurdiska skall bli ett officiellt språk, så måste de kvinnor som sitter i DTP också tala det språket.

En annan kvinna som heter Havva Ece berättade att vi vill ha ett land som utvecklas till ett fritt och självständigt land, så att kurderna kan leva fredligt utan att bli misshandlade för att ha pratat kurdiska. Och för kvinnor anser jag att de ska ordna så att vi kan börja arbeta i samhället, inte att bara sitta hemma och göra alla hushållssysslorna och då pekar jag på de 14 kvinnor som sitter i DTP. Man skall fritt kunna tala sitt språk i samhället, även dialekten zazaki.

Sadiye Ceylan Seyrek ler stort och berättar stolt att de kvinnor som vann i kommunvalet är ett bevis på att kvinnor kan prestera mycket även utanför hemmet.  Det är den turkiska staten som med flit förstör våra barns framtid, och det är DTP som ska sätta stopp för detta. Kvinnorna har länge stått i sina mäns skugga, men nu är det dags att de går därifrån och blir självständiga och står på egna ben. De senaste åren har män gift om sig med en annan kvinna, som har gjort att kvinnor har levt i dåliga förhållanden, de har inte kunnat gå ut, utan bara varit hemma och tagit hand om barnen. En kvinna vid namn Fadime Gunay berättar att kvinnans problem är något som de kvinnor som sitter i DTP måste ta itu med. Det är de som utvecklar sig inom kulturen och språket, som ger oss motivation att också göra det.

En kvinna vars namn är Sadiye Ceylan Seyrek berättade att flickor som bara är hemma och gör hushållssysslor ska kunna få möjlighet att komma ut i arbetslivet.  Hulya Bayram påpekade att allt inte handlar om pengar. Det är också mycket viktigt, att vi kan tala vårt språk utan några hinder, utan att man blir misshandlad på öppen gata. Nu räcker det, nu ska vi kunna tala vårt språk fritt. Vi vill att det kurdiska språket blir ett officiellt språk.

ANF News Agenvy

Översatt av: Zelal Kevci 

Kurdistans Samhällskonfederation (KCK) har utlyst vapenvila till den 1 juni

Verkställande rådet för Kurdistans Samhällskonfederation (KCK) har beslutat att den utlysta vapenvilan skall förlängas till den 1 juni. KCK sade i sitt uttalande ”det är första gången som man kan säga att den kurdiska frågan kommer att lösas under vapenvilan.” KCK sade även att de väpnade turkiska styrkornas operationer pågår än och att det är den turkiska statens ståndpunkt, som leder till att oro uppstår bland kurderna. KCK uppmuntrar och vädjar om stöd för en alternativ lösning.

Enligt den kurdiska nyhetsbyrån ANF (Ajansa Nûçeyan a Firatê), har KCK:s verkställande råd beslutat att vapenvilan ska förlängas till den 1 juni. Vapenvilan utlystes den 29 april. Enligt ett skriftligt uttalande från KCK, står det bland annat följande;

”I Turkiet har de kommunala valen förvandlats till en folklig uppgörelse. Lokalvalen i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet) har varit mycket oroväckande på många håll. Trots det har folkets vädjan för ett liv i demokrati segrat. Valet blev en stark framgång för det prokurdiska Demokratiska Samhällspartiet (DTP). Nu vet omvärlden – både massmedierna i Turkiet och resten av världen – att det kurdiska folket har visat var de står och att de inte accepterar den turkiska statens och det styrande AK-partiets politik. Det stöd som DTP har fått från det kurdiska folket ger hopp om en lösning av den kurdiska frågan.”

KCK klargjorde att valet inte har varit demokratiskt och rättvist. De resultat som erhölls efter valet har lett till att många ansvariga har blivit utfrågade. I KCK:s uttalande stod följande; ”Det har förekommit förtryck och tortyr verkställd av poliserna och militären. Dessutom var det inte ett demokratiskt och rättvist val, men vårt kurdiska folk har nu visat var de står. I varje provinshuvudstad, storstad, förort och småstad i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet) har DTP vunnit stort och visat en stark valframgång. Det kurdiska folket har visat att DTP, som presenterat sitt demokratiska program för en lösning för den kurdiska frågan, är deras politiska representanter. Om statsmännen i Turkiet ser kurderna som ett minoritetsfolk i Turkiet, är det nödvändigt att de tar det kurdiska folkets representanter på allvar och finner en lösning för den kurdiska frågan.”

`Erkännandet av DTP’s program betyder ansvar för oss’

KCK sade att DTP’s program blev antaget och erkänt av folket i det senaste valet och på grund av detta har de fått mer ansvar och fortsatte på följande sätt: ”Valet visade oss att i Turkiet måste demokrati stå överst på dagordningen. De måste agera och den kurdiska frågan måste bli löst. Folket i Turkiet har genom sin röst gettett sådant besked till den turkiska regeringen, AKP och de politiska makthavarna. Den kurdiska befolkningen har i år genom slagorden ’Fri Identitet, Fri Ledare och verklig demokrati’ firat sin högtid Newroz (kurdiska nyåret). DTP har använt folkets paroll i sitt eget program. Den kurdiska befolkningen erkände och antog DTP’s program, vilket ledde till att vi har fått ett nytt ansvar. Den kurdiska frihetsrörelsen har hittills gjort allt i dess makt för att finna en utväg som leder till en fredlig och demokratisk lösning av den kurdiska frågan. För att valen ska äga rum under demokratiska omständigheter och för att vissa parter inte ska föra en demagogisk politik, har vi inte deltagit i striderna från och med december 2008 till 29 mars 2009. Vi har även officiellt tillkännagett beslut inom ramen för fred.”

'Kanske kan den första perioden för fredlig lösning starta’

KCK meddelade att det är första gången som man kan säga att den kurdiska frågan kan bli löst inom perioden för vapenstilleståndet. På grund av vårt beslut och ståndpunkt pågick inga strider under valen 29 mars 2009. Eftersom den turkiska armén har respekterat vårt beslut, har alla upplevt en period utan krig och strider.

’Beslut om vapenstillestånd till och med 1 juni’

KCK har beslutat att inte föra någon väpnad konflikt till och med 1juni och gav följande budskap:

”Vår rörelse har beslutat att förlänga vapenvilan till och med 1 juni för att ge möjligheten till en fredlig konfliktlösning en chans. Ingen väpnad konflikt kommer att ske under denna period.

Vår ledare, Abdullah Öcalan, som är isolerad på fängelseön Imrali, har också uttryckt sitt samtycke och var positiv inställd till det hela. Efter beslutet för den demokratiska vägen till lösning så har en ny period börjat. Efter att vår ledare Herr Abdullah Öcalan uttryckt stöd för detta beslut så har det varit strider i Dêrsim, Sirnex och på ett par andra ställen vilket har medfört att många människor har förlorat sina liv. Detta leder till bekymmer för oss. Det är intressant att då valen ägde rum den 29 mars, så började även militära konflikter.

Den tresidiga mekanismen i Bagdad, med de främsta makterna, har beslutat om nya planer på att utrota den kurdiska frihetsrörelsen. Även turkiska medier bedriver propaganda för en politik som leder till fler oroligheter istället för ro och fred inom samhället. På sistone har ett större antal militära styrkor placerats vid gränsen till södra Kurdistan (norra Irak) och nya militära anläggningar har byggts upp. Det finns makter och parter, som vill förlänga kriget genom att mobilisera och sätta igång sina utrotningsplaner.

’Militära operationer försvårar vägen till en lösning’

Den turkiska militären och armén för en alltför hård politik. Efter dödandet av två unga personer som deltog i ”Amara-demonstrationen” och efter tunga strider så har vägen till en demokratisk lösning av frågan blivit allt svårare.

KCK sade vidare; ”Det spelar ingen roll vem eller vilka det är som pratar, utan de makter och källor, som anser att PKK (Kurdistans arbetarparti) är en terroristorganisation, ger stöd och styrka till de källor som pressar på för att kriget ska fortsätta. Men det 25 år långa kriget, som har lett till mycket omfattande kränkning av rättigheter och militära strider, leder inte till någon lösning.

Ingen blir tillfredställd, det vill säga ingen har någon nytta av att den kurdiska frågan blir olöst. Därför måste frågan bli löst på ett demokratiskt och modernt sätt.

Turkiet och andra länder i regionen har nytta av att den kurdiska frågan blir löst genom demokratiska medel, just därför måste alla källor och parter ge stöd till oss. Om den turkiska armén gör positiva framsteg under denna period och stoppar alla sina väpnade operationer, kommer den kurdiska frågan bli löst genom demokratiska medel.”

'Vi vill ha stöd för en demokratisk lösning’

Meddelandet betonade för stöd till en demokratisk lösning. Vidare sades det; ”Vår rörelse vädjar till alla, som vill ha en demokratisk lösning av den kurdiska frågan, att stimulera dialog mellan parterna.

De turkiska och internationella parterna och olika förmedlare måste öppna vägen till denna demokratiska väg. Vi tror att den Nationella Kurdkonferensen, som kommer äga rum, kan leda till ännu större styrka och även leda till ett slut på kriget.”

'Öcalan måste ses som interlokutör'

I det lokala valet i Turkiet fick DTP stöd från den kurdiska befolkningen för sitt program för fri identitet, fri ledare och demokratiskt självbestämmande. ”Detta program fick stöd av kurderna. Befolkningen gav även budskapet att om inte kurderna får igenom sin vilja och inte ses som samtalspartner så kommer den kurdiska frågan att förbli olöst. Kurderna säger att det är Abdullah Öcalan som är interlokutör, dvs. samtalspartner och frågan blir löst genom olika demokratiska medel. Vår frihetsrörelse tror på en fredlig och demokratisk lösning och har därför beslutat att inte föra några strider till och med 1 juni. Om vi inte blir mål för några attacker och strider kommer vi inte att föra några strider”, stod det i KCK:s uttalande.

Vädja till Turkiet och andra regionala länder

Den kurdiska frihetsrörelsen vädjade till Turkiet och andra regionala länder:

”Turkiet och de andra länderna i regionen måste agera på ett ansvarsfullt sätt och vi vill att de ska ge sitt stöd till den fredliga och demokratiska lösningen. Vi vädjar till kurdiska rörelser och den kurdiska allmänna opinionen att stödja och insistera på en politik som leder till en fredlig lösning. Vi vädjar även till USA och andra länder att agera på ett ansvarsfullt sätt och stödja en fredlig och demokratisk lösning av den kurdiska frågan.” 

KCK förlänger vapenvilan

Den 13 april 2009 utlyste KCK vapenvila som gällde till och med 1 juni, i hopp om att lösa konflikten via fredliga medel. Under denna period har diskussioner förts i turkisk massmedia om KCK:s vilja att lösa konflikten. Dock har inga betydande steg tagits från turkiska statens sida för att uppnå detta. Istället har turkiska militären dragit fördel av vapenvilan och därmed utfört 52 operationer mot HPG, som beordrats att endast använda vapen i försvarssyfte. I dessa operationer förlorade 35 medlemmar av HPG livet.

Även turkiska soldater har dött i offensiva attacker mot HPG.

Under vapenvilan utfördes även operationer mot DTP-medlemmar, samma dag som KCK:s vapenvila utfärdades. Av hundratals personer greps 53 DTP-ledamöter.

KCK har trots detta tagit ett beslut om att förlänga vapenvilan till den 15 juli i hopp om att få ett slut på kriget och för att ge den fredliga vägen ytterligare en chans.

KCK klargjorde dock att man tänker använda sig av rätten till självförsvar vid offensiva attacker.

Vidare talade KCK om att framsteg mot en lösning på problemen kan göras om det turkiska och kurdiska folket visar sin vilja till en lösning. Man uttalade sig även om att vapenvilan kan förlängas till och med 1 september om positiva framsteg sker fram till 15 juli.

KCK vidhöll att kurdfrågan inte kan lösas med uppoffringar och att stegen till att uppnå fred inte kan ske från ett håll. För en lösning krävs ansträngningar med positiva avsikter från alla håll.

ANF news agency 

Stoppa turkiska militärens operationer

Efter KCK:s beslut att förlänga den pågående vapenvilan tom. 1 september fortsätter de turkiska operationerna mot den kurdiska gerillaorganisationen HPG (Kurdistans försvarsstyrkor). Den senaste tiden har det varit diskussioner om en lösning av den kurdiska frågan från turkiskt håll, men på grund av de fortsatta operationerna riskeras fredsviljan att gå om intet.

Ge freden en chans - stoppa de militära operationerna

Efter beslut om en förlängd vapenvila har den kurdiska sidan visat sin hållning för att skapa broar mellan det kurdiska och turkiska folket och få ett slut på det meningslösa våldet där unga kurder och turkar mister sina liv. Dessvärre har den turkiska sidan med fortsatta militära operationer inte gjort några som helst ändringar i sin politik.

 Bombregn över ZAP och militära operationer i Sirnex (Sirnak)

Turkiska stridsflygplan som lyfte från flygplatsen i Amed har bombarderat Zap- området genom flygattacker, bombardemanget pågick i två timmar. Folkets försvarsstyrkor har också meddelat att attacker med tungt artilleri förekommit i Xakurk- området i södra Kurdistan (norra Irak). I Sirnex har en byväktare mist sitt liv efter att en mina sprängts och två byväktare har skadats allvarligt.

Kurd.se 

Förespråkarna för kvinnors rättigheter i Iran får fängelsestraff

I Teheran bestraffades förespråkaren för iranska kvinnors rättigheter, Parastu Allahyari, med ett års fängelse, medan en annan kvinnlig rättighetsaktivist arresterades och häktades.

Tidningen Sermaye (Kapital) har skrivit om en feministisk kvinna som greps, men lämnar ingen information om varför.På feministiska webbplatserhar man fått en miljon namn med krav på Parastu Allahyaris frihet.

Regeringen anklagar Allahyari för "propaganda mot den Islamiska republiken”.

Enligt tidningen Sermaye, greps i början av veckan en annan kvinnlig förespråkare för kvinnors rättigheter, Maryam Malek, och sattes i Evin-fängelset som är ökänt för tortyr av fångar.

 

Den iranska regimen attackerar ständigt förespråkare för kvinnors rättigheter. Under de senaste månaderna har många aktivistiska kvinnor dömts till fängelsestraff.

 
Enligt en rapport från Amnesty International placerar sig Iran med sina 346 avrättningar om året på andra plats efter Kina. Amnesty International tror att det faktiska antalet som avrättades är fler. Enligt ANF´s rapporter har det i början av året registrerade antalet avrättningar ökat till 123. Statistik över avrätnningar månad för månad är som följer: januari; 49 personer, februari; 16 personer, mars; 33 personer, april; 13 personer och maj; 12 personer


ANF news agency 

Misshandlades för att ha pratat kurdiska under en fotbollsmatch

I staden Wanê, norra Kurdistan, ville de turkiska poliserna spela fotboll med de kurdiska ungdomarna. När ungdomarna pratade kurdiska under spelet så attackerades de av poliserna för att ha talat kurdiska med varandra.

Det hela började med att poliserna kom dit och sade att de skulle gå därifrån för att de ville spela. Ungdomarna gick därifrån men när poliserna insåg att de var för få för att kunna bilda lag så ropade de på ungdomarna att de också skulle vara med och spela. För att ha pratat kurdiska med varandra i slutet av matchen så attackerades de av de turkiska poliserna. De ungdomar som misshandlades grovt av poliserna var Harûn Gumuş, Yucel Agrak, Nejdet Gumuş och Bariş Gumuş.  De var tvungna att uppsöka sjukhus för att få hjälp med sina skador.

En av ungdomarna, Harûn Gumuş, fick en axel ur led och misshandlades rejält i ansiktet och på kroppen  Han sade att hela detta började med att poliserna kom och störde oss, och sade att vi skulle gå därifrån för att de skulle spela själva. Så då gick jag och mina kompisar därifrån, men efter en liten stund så ropade de på oss för att de var för få för att kunna bilda lag. Vi gjorde upp lag och började spela. I slutet av matchen pratade jag och mina kompisar kurdiska, och då sade en av poliserna: ”Vi är turkar, prata inte kurdiska” och det var då de attackerade oss med slag mot ansiktet och kroppen, sade Harûn Gumuş.

Yucel Agrak meddelade att vi kommer att anmäla detta. Han sade vidare att efter misshandel tog poliserna oss till myndigheterna och där blev vi också misshandlade. 

Dessa ungdomar har sökt hjälp hos IHD för sina rättigheter, och för att få en ersättning för misshandeln.

ANF News Agency

Översatt av: Zelal Kevci 

Den turkiska underrättelsetjänsten (MIT) skulle mörda PKK ledaren Abdullah Öcalan.

Tio år efter gripandet av PKK:s ledare Abdullah Öcalan publiceras för första gången, genom det turkiska TV-programmet ”32 dagar”, detaljer kring hur MIT hade planer på att döda Öcalan, operationer som aldrig genomfördes. Nedan följer redogörelse för fyra planerade operationer som hade som mål att döda Öcalan.

Operation 1: År 1994 skickade MIT en person till Syrien för att döda Öcalan. Personen som skickades till Syrien tog på sig uppgiften och skulle döda Öcalan om tillfälle gavs. Efter noggrannt övervägande fastslogs det att operationen skulle vara en självmordsoperation. Det ansågs att personen som skickades för att döda Öcalan inte skulle klara sig levande vid ett försök till att döda Öcalan. Detta var något som MIT inte hade räknat med när agenten skickades till Syrien för att döda Öcalan. Det faktum att operationen hade ändrats till att bli en ”självmordsoperation” störde MIT i sådan grad att MIT beslutade att lägga ned operationen trots att MIT hade flera personer som var villiga att ta på sig en ”självmordsoperation”.

Operation 2: År 1997 köpte MIT ett hus i närheten av Öcalans hem i Syrien. Agenter som placerades i huset kunde tala flytande arabiska. Agenterna iakttog och noterade varje steg Öcalan tog. För att agenterna i huset inte skulle dra till sig uppmärksamhet odlades pumpa på husets gård. Mordförsöket skulle genomföras med en traktor. För att traktorn inte skulle dra till sig uppmärksamhet placerades den alltid utanför huset. Planen var att det skulle placeras flera bomber i traktorn. När Öcalans fordon skulle åka förbi, precis vid traktorn, skulle traktorn bringas att explodera och på så sätt skulle den ta med sig Öcalans fordon.

Operation 3: År 1998 skuggades Öcalan av MIT i flera månader. Utifrån den samlade informationen beslöt MIT att planera en ny operation i syfte att döda Öcalan. Bomben som skulle användas i operationen testades. MIT beslöt dock att lägga ned operationen efter att information kring operationen hade läckt ut.

Operation 4: Den fjärde planen att döda Öcalan ägde rum när Öcalan befann sig i Italien. MIT hade som mål att genomföra en operation för att döda Öcalan i hans hem i Italien. MIT hyrde ett exakt likadant hus som Öcalan bodde i. Detta för att ta fram hur Öcalan bodde och hur de skulle kunna komma åt Öcalan. Vapen som skulle användas skulle i förväg placeras i huset, de som skulle genomföra operationen skulle komma med en yacht och dessa skulle sedan försvinna med samma yacht. Men Öcalan stod under Italiens beskydd. Operationen kunde föranleda att dessa två länder kunde komma att hamna i djupt konflikt med varandra. På grund av omständigheter kände MIT ett behov av att ta kontakt med CIA för att delge dem den planerande operationen. CIA förhöll sig tyst till planen att döda Öcalan, men det kom anvisningar från Washington och just de dagarna lämnade Öcalan Italien.

 Rätt till undervisning

Varje individ pådenna jord har rätt till undervisning. Detta är en grundläggande och mänsklig rättighet för alla. Varje människa i denna värld har en kultur, som man skall förvara och värna om.

Rätten till undervisning är en mänsklig rättighet. Varje barn ska få undervisning på sitt modersmål och för framtiden vara en representant för sitt språk och sin kultur och i och med detta växa upp med sina rötter.

Varje individ ska ha en kultur, ett språk som de får tala och undervisning i och även en identitet. Det kurdiska folket har i åratal kämpat för friheten och fienden har slagit ner folket och på det sättet förhindrat kurderna att få undervisning på sitt modersmål. Det kurdiska språket möter ständigt hot och hunder i sin överlevnad. Hotet mot det kurdiska språket är även ett indirekt hot mot vår, dvs. kurdernas, existens.

För att varje nation ska kunna försvara sig i denna värld sägs det att det väsentliga är att försvara kulturen och få undervisning i sitt modersmål. Om kurdiska barn inte får undervisning på sitt språk, kommer det att leda till att den kurdiska kulturen försvinner. För att vi skall kunna kämpa för vår kultur, måste vi på egen hand lära oss vårt modersmål.

En del språk har glömts pga. att man inte har fått undervisning i modersmålen. I dagsläget pågår ett krig för att kulturer skall utrotas och ett nytt globalt system byggs upp. För att vi inte skall anpassa oss helt till makthavarnas kultur, måste vi alla fortsätta kämpa mot detta. Våra fiender har med sin politik alltid förbjudit oss vårt språk och vår kultur. Då kommer de även att influera andra folkslag och bana väg för oroligheter över hela världen och oavbrutet starta komplikationer. Det kurdiska folket är emot dessa aktioner. Barn måste få undervisning på sitt modersmål.

Kurdiska mödrar och barn, som i dagens läge deltar i demonstrationer för det kurdiska språket, deltar för oss alla. Budskapet i dessa demonstrationer är att vi måste försvara vårt språk. Identitet är vår frihet och därför måste vi försvara vårt modersmål.

Idag avgör kurderna med sin kamp sitt eget öde. Det kurdiska folket måste delta i dessa demonstrationer, vare sig vi befinner oss i hemlandet eller i diasporan. Vårt folk i Kurdistans alla fyra delar lär sig sitt modersmål med en enorm viljestyrka och fortsätter på det viset. Detta framsteg kommer att för språket att bli mycket lyckat och värdefullt i dagens läge.

Framtidens ljus är modersmålsundervisning. För det kurdiska folket kommer det att bli givande för vår kultur och grunden för brödraskap.

Vill återvända till sina hembyar

I Kurdistan har folk varit tvungna att lämna sina byar på grund av krig och förföljelse av den turkiska militären. Och en av byarna som utsatts för det är byn Rûsanê.

Byn Rûsanê ligger i området Elbakê i närheten av storstaden Wanê. År 1993 så tvingade den turkiska staten folket i byn att lämna sina hem, för att turkarna påstod att de hjälpte PKK. Efter att folket lämnade sina hem i byn så förstörde den turkiska militären byn. Det gick knappt att se att det fanns hus där för att det var så ödelagt.

En av familjerna i byn är familjen Urun som lämnade sitt hem pga. turkarnas anklagelse, att de hjälpte PKK, har inte kunnat flytta tillbaka på 16 år och får inte ens åka till byn för att se hur det ser ut i dagsläget. De hade frågat om tillstånd av den turkiska staten, men fick svaret: ”Ni är PKK:are, om ni kommer tillbaka kommer vi att förstöra byn helt.

En av byborna vid namnet Siddik Urgun som lämnade sitt hem och mark för 16 år sedan sade att den turkiska militären förstörde våra hem helt och vi har inte ens kunnat gå tillbaka för att se hur det ser ut med vår mark, vårt hus osv. Han sade även att de bor just nu i storstaden Wanê och att det är svårt att försörja sin familj och har det sämre ekonomiskt än vad de hade i byn-

Hans fru Naîme Urgun sade att de lever i en svår ekonomisk situation i storstaden och att det inte går att försörja familjen här. Hon sade att hon vill ta alla sina barn och åka tillbaka till byn, men det går inte. Hur mycket vi än försökt och fått tillstånd, så får vi inte av den turkiska staten pga. anklagelsen att vi har hjälpt PKK. När vi bodde i byn så kom den turkiska militären varje dag och påstod att vi hjälper PKK. Sen pratar den turkiska staten att de kommer bygga upp våra byar så de får återvända till sina hem, men det är bara skitsnack. Riza Ugrun sade att vi har försökt fått tillstånd flera gånger hos myndigheterna utan resultat och ber om hjälp för att de ska kunna återvända till sina hem.

ANF News Agency

Översatt av: Zelal Kevci 

Åtalen mot Kartal och Doru, en internationell rätts skandal

De två kurdiska politikerna Remzi Kartal och Eyub Doru har ställts inför rätta i Spanien. De två kurdiska politikerna hålls sedan en tid tillbaka i husarest i Spanien och får inte lämna landet efter ett åtal som väckts mot dem. Åtalet som har baserats på en rapport från det turkiska rättsväsendet utgörs av en diplomatisk köpslagan mellan de två staterna och detta har resulterat i en dom om att Kartal och Doru skall återlämnas till Turkiet.

Turkiet har efterlyst de två kurdiska politikerna via den internationella polisen Interpol som i sin tur lämnade ärendet vidare till de spanska myndigheterna.  Detta resulterade i att de två politikerna häktades i Madrid när de besökte landet för att delta i det kurdiska nyårsfirandet Newroz som anordnades av den kurdiska föreningen i Madrid.

Åtalen mot de två kurdiska politikerna utgör en rättslig skandal. I de juridiska rapporterna som har växlats mellan de två ländernas rättsväsenden har alla de politiska verksamheter som bedrivits av Kartal och Doru, inklusive alla uttalanden som gjorts i intervjuer med bland annat den kurdiska satellitsända tv-kanalen ROJ TV kriminaliserats.

Detta är en internationell rätts skandal då en domstol i en europeisk stat som anses respektera mänskliga rättigheter och människors rätt till yttrande- och åsiktsfrihet dömer enligt den turkiska brottsbalkens ramsystem och regelverk som inskränker och kriminaliserar människors rätt till yttrande- och åsiktsfrihet.

Idag ställdes alltså de två politikerna inför rätta. Enligt ett uttalande som den kurdiske politikern Eyub Doru gjort till den kurdiska tv-kanalen ROJ TV kommer det slutgiltiga domstolsbeslutet under nästa vecka.

I sitt uttalande till den kurdiska tv-kanalen ROJ TV bekräftade Eyub Doru att de avvisat den spanska domen och dess beslut om återlämning till de turkiska myndigheterna eftersom Turkiet inte är en demokratisk stat. Han bekräftade även att Interpols beslut om efterlysning och arrestering saknar alla de rättsliga förankringar och grunder som behövs eftersom det inte finns några som helst rättsligt förankrade bevis som styrker åtalen. Därför är dessa åtal enbart en politisk fermissa i syfte att stödja Turkiet och bidra till att landet fortsätter med sitt politiska förtryck mot det kurdiska folket och dess politiker

HUMAN RIGHTS ASSOCIATION

2008

TURKEY HUMAN RIGHTS VIOLATIONS BALANCE SHEET

RIGHT to LIFE

DEATH         WOUNDED

EXTRA JUDICIAL EXECUTIONS

Arbitrary Killing, Killed And Injured

By Security Forces InStop Warnings,

And Violation Of Authority On Arm Use                                                  33                         45

Killed and wounded by Village Guards                                                         2                         11

Total                                                                                                           35                         56

DEATHS in PRISONS                                                                            37

DEATHS under CUSTODY                                                                   8

UNKNOWN ATTACKS

Men                                                                                                             20                         183

Women                                                                                                        6                           2

Children                                                                                                      3                           2

Total                                                                                                           29                         187

OFFICIAL NEGLIGENCE and FAULT

Death and wounded people because of official negligenceand fault 67 6811 (This number

includes 6000 people

who were poisened

from mains water in

May in Aksaray

province)

Suicide(s) and Attempts Suicide by Policemen or

Gendarmerie                                                                                                24                         3

Total                                                                                                           91                         6814

ATTACKED PEOPLE

Members and Executives of Political Parties

Trade Unions and Associations                                                                  1                           27

Journalist                                                                                                     -                            6

Teacher/Professor                                                                                       -                           -

Student                                                                                                        -                            115

Local Administratori                                                                                   -                            1

Worker                                                                                                        -                            9

Other                                                                                                           1                           7

Total                                                                                                           2                           165

ARMED CONFLICT

Security Force Members                                                                             170                       318

Armed Militant                                                                                            262                       17

Total                                                                                                           432                       335

Note: 43 died and 95 wounded soldiers, because of mine explosion, are also included.

MURDERS and WOUNDS by ILLEGAL

ORGANIZATIONS                                                                                 34                         131

DEATHS and WOUNDS due to EXPLOSIONS of MINES and UNIDENTIFIED ORDINANCES

Men                                                                                                             15                         29

Women                                                                                                        2                           1

Children                                                                                                      11                         25

Total                                                                                                           28                         55

SUSPICIOUS DEATHS

Men                                                                                                             9                           -

Women                                                                                                        10                         -

Children                                                                                                      3                           -

Total                                                                                                           22                         -

HONOUR KILLINGS

Men                                                                                                             3                           -

Women                                                                                                        11                         1

Children                                                                                                      1                           -

Total                                                                                                           15                         1

VIOLATIONS AGAINST WOMEN’S RIGHT TO LIFE

Woman Suicide                                                                                           46 Suicides          18 Suicide attempts

Women subjected to domestic violence                                                       31 deaths            54 women were

subjected to violence

and wounded

Violence, Rape, Harassment Against

Women in Social Area                                                                                22 deaths             15 women were

subjected to violence

and wounded, 22

women were raped

and 11 were harassed.

Women forced to prostitution                                                                      34 women

VIOLATIONS AGAINST CHILDREN’S RIGHT TO LIFE

Suicide                                                                                                        33 Suicides          26 Suicide attempts

Children subjected to domestic violence                                                      14 deaths             11 were wounded

and subjected to

violence

Violence, Rape, Harassment Against

Children in Social Area                                                                               14 deaths             10 were subjected

to violence. 37

children were raped

and 32 children

were harassed.

Children forced to prostitution                                                                    2 children

VIOLATIONS AGAINST PERSONAL SECURITY and LIBERTY

Detained                                                                                                                                  11002

Arrested                                                                                                                                  2387

Detained Asylum Seekers and Immigrants                                                                        46609

Asylum Seekers and Immigrants who lost their lives                           12

TORTURE, ILL TREATMENT, DEGRADING, INHUMAN TREATMENT and

PUNISHMENT

Torture and Ill-treatment under Custody                                                     448

Torture and Ill-treatment, which practised out of official

detention places                                                                                           264

Torture and Ill-treatment by Village Guards                                                2

Torture in Prisons                                                                                                                    333

Threatened People                                                                                                                    55

Beaten and wounded People by Security Forces

Attacks in Social Demonstrations                                                               299

Torture and Ill-treatment by Private Security

Forces (who work for security companies)                                                 19

Violence in Schools                                                                                                                 126

TOTAL                                                                                                                                   1546

VIOLATINS AGAINST FREEDOM of EXPRESSION

Banned Activities                                                                                      22 (5 meetings, 4 drama,

2 pressconferences, 2 Newroz(Kurdish festival) celebrations, 1 panel, 1 concert, 1 feast, 1 exhibition, 1 meeting, 1 film performance, 1

award ceremony, 1 training activity and 1solidarity event

Banned and Confiscated Publications                                                    13 newspapers, 11 magazines

7 posters, 4 books, 1 calendar and

2 statements were confiscated.

38 newspapers, 7 magazines and

and 1 TV channels were suspended.

3 posters, 3 bannert,3 books,

2 songs, 1 leaflet, 1 magazine,

1 statements and 1 album were prohibited

Raided Newspapers, Publishing Companies

11 (9 newspaper and magazine

offices, 1TV channel and

1 distribution company)

Banned Web-sites                                                                                     46

INVESTIGATIONS, AGAINST THOSE WHOEXPRESSEDTHEIR OPINIONS in 2008

There are 136 investigations against 2641 people in 2008.

Court Cases Filed in 2008 140 court cases were filed against 450 people in 2008.

Court Cases Continued in 2008 There were 215 ongoing court cases against 1722 people in 2008.

Court Cases Concluded in 2008 177 court cases against 504 people were concluded in 2008. 124 people were acquitted. 380 people were sentenced to 432years, 7 months, 5 days imprisonment and 321.847 TL fine.

ARTICLES        NUMBER           ARTICLES        NUMBER           ARTICLES        NUMBER          

OF CASES                                      OF CASES                                      OF CASES

Turkish Penal        7                          TCK 301              31                         TCK 301              7

Code(TCK) 301

TCK 215              20                         TCK 215              47                         TCK 215              22

TCK 125              6                           TCK 125              11                         TCK 125              3

TCK 216              6                           TCK 216              15                         TCK 216              5

TCK 218              1                           TCK 217              1                           TCK 218              2

TCK 222              1                           TCK 218              4                           TCK 288              2

TCK 257              1                           TCK 222              1                           TCK 220              2

TCK 267              1                           TCK 285              8                           TCK 314              2

TCK 285              1                           TCK 288              5                           TCK 318              4

TCK 288              5                           TCK 220              11                         Law on Press      

TCK 299              1                           TCK 314              5                           Law on Political 8

Parties

TCK 314              1                           TCK 318              3                           2Law (Numbered 2911)

on Meeting and

Demonstration      6

TCK 318, 3 Law on Acceptance and Exercise of Turkish Alphabet 4 Law on Acceptance and Exercise of

Turkish Alphabet number 6

Law on Acceptance and Exercise of Turkish Alphabet 6 Law on Press 2 Anti-Terror Law Article 6 number 5

Law on Political Parties 4 Law on Political Parties 7 Anti-Terror Law Article 7 number 72

Anti-Terror Law Article 6 number 5 Law (Numbered 2911) on Meeting and Demonstration 24 Anti-Terror Law Article 8

Anti-Terror Law Article 7 number 56, Anti-Terror Law Article 5 number 1, Anti-Terror Law Article 13

Other articles number 31 Anti-Terror Law Article 6 number 3 Old Turkish Penal Code 240 number1

Anti-Terror Law Article 7 number 43 Old Turkish Penal Code 257 number1

Old Turkish Penal Code 159 number 1 Law on Association

Old Turkish Penal Code 312 number 7 Law on Crimes that committed against Ataturk number1

Law on Crimes that committed against Ataturk number 2 Other articles 36

NOTE: Numbers of articles-in total-are more than numbers of cases since there are more than one articles in some casesfor opening a court case.

VIOLATIONS AGAINST FREEDOM of MEETING and DEMONSTRATION

Meetings and Demonstrations Intervened by Security Forces 127 (74 marches, 37 press conferences, 15 meetings ve 1 feast)

Court cases filed in 2008 There are 5 court cases against 99 people in 2008.

Court cases filed before 2008 and continued in that year There are 15 ongoing court cases, which filed before 2008, against 340 people.

Court cases concluded in 2008 In the 5 concluded court cases; 34 people were sentenced to 7 years, 3 months imprisonment and 17.000 TL fine. 21 people were acquitted.

VIOLATIONS AGAINST FREEDOM of ASSOCIATION

Raided or Attacked Political Parties, Trade Unions and Associations 103 (64 political party offices, 35 association offices, and 4 trade union and chamber offices

Closed Down/Attempts to Close Down Political Parties and Associations 11 (Court cases against Justice and Development Party (AKP) and Rights and Freedoms Party (HAK-PAR) to close down these parties were rejected. The court case against the Democratic Society Party (DTP) to close down it continued in 2008. Ther are court cases against LambdaĐstanbul, Tunceli

Temel Haklar ve Ozgurlukler Derneği and Student Association in Kafkas Univeristy were abolished. Oğrenci Genclik Sendikası (Genc-Sen), Batman Social Help with Immigrants, Solidarity and Culture Association, The Conferedations of Farmer Associations and Ege Temel Haklar ve Ozgurlukler Derneği. The Governorship in Istanbul asked to take action against IHD Istanbul Branch in accordance with Law on Association No 5233.

VIOLATIONS AGAINST ECONOMIC and SOCIAL RIGHTS

Dismissed workers 68104

Occupational Accident

Deaths 133

Wounded 574